Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påfund eller ett värdetecken, utan en vara, i vilken andra
varuvärden mätas. Det i en vara inneboende värdemåttet,
arbetstiden, framträder under varuproduktionen
nödvändigtvis i penningeform, i ett visst pris. Men på samma gång
priset är penningenamnet pä det i en vara förkroppsligade
arbetet, är det också uttrycket för utbytesförhållandet mellan
varan och guldet. Detta förhållande beror emellertid även
av annat än varans värde, varav följer att värde och pris
ingalunda alltid behöva täcka varandra.
Med penningens införande utvecklar sig ur
byteshandeln den enkla varucirkulationen, vars typiska form
är: sälja varor mot penningar, för att åter köpa andra
varor. Men småningom framträder en ny omsättningsform,
vars form blir: köpa varor för penningar, för att sälja dem
för — mera pennin’gar. Till detta kretslopp (penningar —
vara — penningar -J- ett tillskott) måste drivfjädern ligga
i det tillskott penningar, som utkommer över det
ursprungligen förskotterade värdet. Detta nytillkomna värde är
Marx’ ryktbara »Mehrwerth», överskottsvärdet. Och det
värde, som rör sig i denna cirkulation, är — kapital.
Låt oss genast anmärka att själva detta
överskottsvärde lika litet får förväxlas med de olika former, vari
det omsider till större eller mindre del framträder, såsom
vinst, ränta o. s. v., som värde får förväxlas med pris.
Och låt oss också klart hålla fast, att för Marx är
kapitalet icke ett vilande ting; endast en vara, som utför en
viss rörelse, är kapital, eller som man också kan säga:
kapital är värde, som frambringar överskottsvärde.
Men varifrån kommer då detta överskottsvärde? Det
kan icke komma ur själva varucirkulationen,a ty dennas
grundregel är ju, att lika värde bytes mot lika, och talet
om att vid ett byte båda få vad som har för dem större
värde är blott en omskrivning av, att de tillbytta
före-målen kunna ha för båda efter bytet större nytta såsom
bruknings-vS.rden. Icke heller kan saken förklaras genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
