Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oduglig och i dess ställe byggde upp ur medvetandets djup
nya, fullfärdiga samhällssystem, som skulle innehålla den
absoluta lösningen av alla svårigheter och orättvisor. Med
Marx infördes historiska och relativa synpunkter i stället
för metafysiska och absoluta. Socialismen anknöt
fortfarande vid en kritik av det bestående, men nu var ej nog
att förkasta, man försökte förstå och förklara hur detta
bestående uppkommit, dess relativa historiska nödvändighet
för sin tid, på samma gång man visade fram tecknen till
dess upplösning och hur det nya, som måste komma efter,
redan spirade fram mitt i det sönderfallande gamla.
Kunde sålunda kritiken av den utopiska socialismen
med fullt fog både söka och finna sårbara punkter i dess
fantastiskt-minutiösa framtidsskildringar, så är denna
an-fallstaktik däremot omöjlig att använda mot den
moderna socialismen. Ty denna anser sig visserligen ha
funnit tillnärmelsevis vad den sökte, den pågående
samhällsutvecklingens allmänna tendens, men vägrar alldeles
att inlåta sig på vad Marx kallade att »lämna recepter
för framtidens gårkök». Naturligtvis utesluter denna
reserverade hållning icke att försök kunna göras att i
allmänna drag utveckla de viktigaste följderna av
produktionens förvandling från kapitalistisk till socialistisk. Men
även frånsett svårigheten att här säga var partiåsikterna
sluta och privatmeningarna börja, hör ändå kritiken av den
socialistiska så kallade »framtidsstaten» till de
vetenskapligt lönlösaste uppgifter. Ty antingen ha socialisterna
rätt i att utvecklingen nu oemotståndligt driver mot en
sådan sakernas ordning, och då måste folkens väg gå ditåt,
även om den är stenlagd med de maktägande klassernas
goda föresatser att aldrig tillåta det; eller också misstager
sig socialismen om utvecklingens tendens, och då nås
aldrig det fruktade framtidslandet. I den politiska
dags-agitationen låter sig visserligen ännu den för ändamålet
utklutade »framtidsstaten» med en viss fördel användas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
