- Project Runeberg -  Solivro. Prins af Aeretanien /
46

(1906) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

en skicklig rörelse ned i disklådan. Reglarna drogos
ifrån, och han stack sitt förargade tryne ut genom
dörren. Han var verkligen icke olik en gris.

Solivro blef ödmjuk.

— Käre herre, jag är förskräckligt hungrig,
och jag såg en kaka på ert bord.

Trynets uppsyn förmildrades.

— Unge herre, ni kommer något sent eller
något tidigt. Men jag vill icke vara ogin; jag liar
en nästan orörd pastej, som beställts af en
läckergom med dålig måge. Ni skall få den. Stig in!

Man hade kunnat bli mätt endast af att
blandas krogrummets luft, så fylld var den af de
fetaste ångor. Detta sätt att stilla sin hunger var
emellertid icke vidare angenämt eller hälsosamt.
Prinsen kände kväljningar och blef yr. Värden
fyllde hans glas med en gråblaskig vätska.

— Se här, unge herre, är ett vin, som skall
smaka er. Jag känner personer, som skulle kunna
råna för att få dricka detta vin. Men jag ger det
icke åt hvem som helst. Drick!

Men Solivro hvarken drack eller åt; ban hade
icke hunnit tugga den första biten, förrän han
somnade.

Värden var en försiktig man; han började leta
i gossens fickor. De voro tomma. Missräkningen
var desto större, som kläderna lofvat något belt
annat. Värden var emellertid van vid dylikt; ban
gjorde några tröstande betraktelser. Tyget i
lil’-rocken var af en sällsynt glans och mjukhet, och
kragen var rikt broderad med pärlor. Han bet i
de glänsande knapparna och fann dem äkta. Grisen
gjorde vädrande rörelser med sitt tryne och tycktes
belåten.

Han bar den sofvande gossen till en bänk,
och med nästan rörande varsamhet började han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsolivro/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free