Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Då kände lian, hur de stora händerna åter
började sin trefvande vandring på hans bröst; de
smögo sig kring halsen och träffades bakom nacken;
här fumlade de med kedjans hakar, och efter en
stund kände lian, hur det dyrbara smycket lyftes
från hans axlar.
Han kände kväljningar. Som äckliga krypdjur
krälade skamliga tankar kittlande öfver hans kropp.
De kröpo på hans kinder ocli öfver hans läppar
och ögon.
Elden, som ännu icke var tänd i hans hjärta,
förlamade honom med aningens oemotståndliga
styrka.
— Som ni vill, unge herre. Om ni går bakom
stugan, har ni inhägnaden till vänster. Där finner
ni, hvad ni söker.
Prinsen reste sig och snubblade besinningslöst
bort till dörren. Utan att ha hört och utan att
förstå gick han likväl efter den anvisning, lian
hade fått.
Inhägnaden ocli dess ulliga skatt låg som ett
sofvande vidunder i natten, hvars mörker icke längre
var tillx-äckligt djupt för att helt och hållet dölja.
Lutad mot stängslet i en barnslig och
öfvergifven ställning stod Hickan. Utan tvifvel hörde
hon prinsens steg, men hon rörde sig icke. Icke
ens, då lian stod bakom henne och med en tafatt
smekning strök öfver hennes arm.
Utan att vända sig mot honom, sade hon:
— Söker du mig? Hvad vill du mig?
Men, då han i stället för svar sökte draga
henne till sig vände hon sig häftigt om.
— Du har således köpt mig! Hvarför säger
du det icke genast?
Han släppte henne. Skammen steg i en varm
våg och gjorde honom yr i hufvudet. Han för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
