- Project Runeberg -  Solivro. Prins af Aeretanien /
168

(1906) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

så god lekkamrat. Och ur detta vågsamma företag
föll den stackars fursten midt i famnen på en luden
best, hvars omfamning var alltför hård för att
vara behaglig. Fursten hade emellertid icke lust
att känna sig förargad. Han slet sig lös och grep
kring stegens pinnar. Men i detsamma fattade en
eländig liten vandrare kring hans ben.

Denne putslustige lille stackare, som lefde af
osmakligt skämt, lät sina lustigheter hvirfla kring
främlingen. Ett så utmärkt tillfälle att göra sig
de skrattlystna jägarna bevågna ville lian icke
försaka.

Jag nämner denna obetydliga händelse för att
visa, liuru en lång ocli hopplös längtan förmår böja
och förändra ett stolt sinne. Solivro, som förut
icke funnit någonting mer retligt och förhatligt än
att synas löjlig, Solivro glömde nu stolthet för
ängslan. Han lade sina händer på den lille
uslingens axlar.

— Broder, liar jag gjort dig illa? Hvarför
förföljer du mig?

Och hans blick, som varit så vacker ocli glad,
hade nu fått en ny glans af pina och förtviflan.
Till och med ett så okänsligt hjärta gaf rum för
barmhärtighet; vandraren släppte sitt tag. Och
Solivro svängde sig upp för stegen.

Husets öfre rum var tämligen mörkt, det tog
form af takets alla oregelbundenheter och hade otaliga
krypin som tycktes tjäna till liggplatser. Midt på
golfvet lågo några stora säckar, ur livilkas öppningar
alla möjliga klädstycken i olika färger trängde sig
fram; en väldig båge med strängar stod lutad mot
säckarna.

Då Solivro stack hufvudet upp genom
golfluckan var ban så bländad af eldskenet och så döf
af bullret, att han hvarken hörde eller såg. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsolivro/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free