- Project Runeberg -  Solivro. Prins af Aeretanien /
192

(1906) Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

icke särdeles långt från Tobolos värdshus — fann
hon sig förekommen af en budbärare, som kommit
i samma ärende, men som drifvits af helt andra
bevekelsegrunder.

Ostata, som utforskat Savagrins list, beslöt
att tillintetgöra dess verkan. Hon ville åter
förena Solivro och Tairavita. Denna förening skulle
befordra hennes syften. En furste, hvars maka
vore matrett, skulle icke på längden kunna handla
hårdt emot matretter; en furste, som behandlade
matretter med mildhet, skulle icke länge förblifva
älskad eller ens tåld af aeretaner. Detta var
Ostatas uträkning.

Hon uppdrog åt Irlam att återknyta det band,
som skulle skänka fursten kärlekens lycka men
beröfva honom maktens. Irlam, som stod i
ständig förbindelse med sitt kringirrande släkte, hade
snart nog fått kännedom om Tairavitas
tillflyktsort. Han begaf sig dit. Tairavita, som plågades
af sorg och umbäranden, mottog sin halfbror med
en öfvergifven hjärtlighet.

Irlam var mer modig i strid, än förståndig och
slug i rådslag. Han förstod icke Ostatas planer,
han förstod endast, att hon ville skada Solivro.
Och han hatade Solivro.

Men Tairavitas tacksamhet, den
förtroendefulla uppmärksamhet, hvarmed hon lyssnade till
hans ord, rörde honom. Han erinrade sig sina
plikter mot systern, den döende faderns befallning.
Han blef orolig. Han fällde yttranden, som väckte
Tairavitas misstankar. Och snart tvang hon fram
en bekännelse, att det var från Ostata och icke
från honom själf, de goda råden kommo.

Tairavita kände icke Ostata. Men Savagrin
hade varnat henne för hvarje gemenskap med en
så ränkfull och illasinnad kvinna. Och hon visste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhsolivro/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free