Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
minnen. Papperen hade jag bara i bakfickan så att
säga. Hade det fallit sig sa, hade jag kanske aldrig
tagit fram dorn. Men nu föll det sig inte så.
Nickar och går mot salen^ i dörren vänder han sig
om och säger med trött och stillsamt tonfall.
Det är inte ofta vi möts, Swedenhielm. Och jag
hade nog velat ha det lite trevligare jag med. Folk
är inte omänskligare än vad man gör dem till.
Nickar åter, går genom sälen, ut. Så länge han befinner
sig på scenen står Swedenhielm orörlig. En dörr
stänges.
SWEDENHIELM
ropar eller snarare skriker.
Bo — Bo — min — min — min —
Bo hastigt in från höger, studsar, stannar förskräckt
och rådvill. Swedenhielm vänder sig långsamt om,
långsamt går han emot honom och långsamt höjer han
sina skälvande hårt knutna nävar. Efter några steg
stannar han och trycker de knutna händerna mot
ögonen.
BO
skrämd, viskande.
Va är det far? Va är det? Är det någonting med
Rolf?
Svedenhielm vänder sig ifrån honom, hans händer
sjunka; efter några ögonblick skakar han på huvudet.
Hans stämma är åter lugn och tom.
SWEDENHIELM.
Det är ingenting. Särskilt. — Jo. — Be henne
— Boman — komma hit.
BO.
Men visst är det väl något?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
