Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Hvad till? Till att ge det lilla liket
förstås och äfven gnida det med. Så länge det finns
lif, finns hopp.
Han öppnade sitt läderfodral. Det innehöll
saxar, tänger, lancelter och knifvar. De voro
otvättade. På en del funnos blodstänk, andra
sågo ut som öfverdragna med en hinna af var,
några voro rostiga.
Det flammade rödt för Hugos ögon. Han
slog igen locket till väskan med en smäll.
— Gå ut, sade han, pekande på dörren, gå
ut. Ni är drucken.
— Sir, skrek Smith, är ni galen? Ni, ni
— ni svensk! Förbannade svensk —
Nordlings hjärna glödde. Han rusade på
amerikanaren, fattade honom i strupen och körde
honom baklänges genom dörren, ut i farstun, ut
på trappan. Där kastade han honom handlöst
utför stentrappstegen.
Smith låg på trottoaren. Nordling sparkade
ned instrumentlådan. Därpå ilade han ned.
Doktorn hade ej skadat sig. Hans ögon
sprutade skräck och tungan lallade:
— Så länge det finns lif...
10. — Borger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>