Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter honom, så huset skakade och rostiga riglar
skrällde. Gångens dörrar halföppnades af
luftdraget och visade de nakna rummen med
upp-rifna golf, bristande takläggning och kalkfylld
atmosfär. Trappan knarrade under hans steg,
men där uppe stod Ysail i öfverbelysning och
sträckte sina ljusomflutna nakna och runda
bronsarmar mot honom.
— Du komma. Så snäll. Och du hafva
vacker present åt Ysail — inte sant?
Hon lät Hugo kyssa sig. Med slutna ögon
besvarade hon äfven hans kyssar, men till sist
bet hon till i en fågelhackskyss, vred sig lös ur
hans armar och ilade in.
— Hu, kallt. Kom in och du få något godt.
Hugo gick in och stängde dörren. Det
stora rummet visade en ruskig bild i det grå
morgonljuset. Gungstolarna voro dammiga och
med flottiga eller tobaksbruna lingermärken på
ekytans polering. Golfvet var svart af smuts
och bordets duk var tidningspapper, på
hvil-ket stora oljefläckar från den slarfvigt fyllda
lampan med spräckt kupa kartritat sjöar. I
fönstren lågo döda flugor, det såg ut som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
