Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som våra. Du säga så, då vi första gången träffas.
Hvarför? — Nå, Ysail icke veta, ah, Ysai’1 tycka
om dig ändå. Lofvar du komma snart igen med
vacker present och många pängar, så skall Ysai’1
alltid tycka om, alltid älska dig?
Hennes ansikte växlade, det var nu fullt af
ljuf rörelse, ögonen trånade, munnen lofvade,
rösten flöt honungslen och de runda armarna
lindades lidelsefullt kring divanens sjalar. Hon
snodde de gula styckena till kuddar och tryckte
dem därefter till barmen, naggande med sina
spetsiga och hvita tänder i deras franskanter,
under det de bärnstensskiftande ögonen sågo
upp på Hugo genom hårets glesa ridå.
Han famlade efter hennes kropp, men hon
kröp undan, reste sig i ett språng och stod
rak vid ingångens draperier med fingret på
munnen.
— Tyst, vänta — rök cigarrett — Ysail
komma strax tillbaka.
Hon var ute, innan Hugo hunnit komma fullt
upp och han hörde blott prasslet af gardinerna
och därefter hur dörrhalfvorna skötos till och,
tyckte han, en nyckel vreds om. Då han kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
