Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordling. Doppande sina nedspånade röda armar
i en balja isvatten, som stod under en tunna,
torkade han dem därefter på sitt fläckiga
förkläde. I det samma ljöd ett skri genom rummet.
Det kom från O’Neill. Han hade stigit fram
på golfvet och kastat nerohufvudet tillbaka,
snigellockarna klibbade som af svett vid hans bleka
och vackra panna.
— Nu får den tnensch ein anfall igen,
mumlade den lilla vaktmästaren, pass man blott på...
— O’Neill, sluddrade värden och slog med
handen slött i diskskifvan. — O’Neill, sä — säger
jag, nu får det vara slu — va — vara slut,
säger jag på det här. Gå och skrik nå n annan
stans...
Wosslick vände trumpen sin rygg åt gästen.
Men O’Neill hörde ej. Hans ögon började
plötsligt lysa med ett skimmer som hos sig
långsamt tändande glödlampor. Han intog position
som en talare, slog ut med handen och röt:
— Gentlemen, lyssnal Ja, det är slut, jag
har ej vidare att tillägga. Men jag böjer mig ej
för juryns beslut, jag respekterar ej, jag resig
nerar ej. Jag går min väg, det är allt. Se hit 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
