Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett engelskt arbete öfver Fjärde Evangeliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstående visserligen innehålla en väsentlig sanning, och dock
skulle det icke vara riktigt. Vi veta nu, att den katolska
religionen icke är Jesu religion, och att i den katolska kyrkan
förekommit allahanda förfalskningar och förvanskningar af
traditioner och skrifter, och detta har ofta stått tillsammans
med en viss fromhet. Just det, som är störst här i världen,
har alltså lidit förvanskningar, ehuru det äfven i denna form
innehållit så mycket af den ursprungliga sanningen, att det
verkat stora ting. Hade nu apologeten öfvat en skarpare
religiös kritik, skulle han icke blott hafva jämfört denna religion
med andra religioner utan äfven med sig själf; han skulle då
hafva funnit, att den inom sig är motsägande, att icke allt,
som räknades som hörande till den rätta tron, kunde hafva
kommit från samma håll och hade samma värde. Hade
därjämte en historiskt-kritisk undersökning företagits, så skulle
den religiösa och den historiska kritiken hafva pekat åt samma
håll, och de båda skulle hafva kontrollerat och hjälpt
hvarandra. Luther och de andra reformatorerna hafva faktiskt
förenat båda slagen af kritik. Deras religiösa tro ledde dem
på rätt spår äfven i historiskt afseende, emedan den innebar
en religiös kritik. De två slagen af kritik förenades i deras
åberopande af bibeln, framförallt Nya testamentet, gent emot
katolicismen på deras tid.
Tillämpa vi detta på fjärde evangeliet, så visar det sig,
att vi icke från dess innehåll utan vidare kunna sluta till, att
det är äkta i traditionens mening. Man invänder kanhända
att då evangeliet tillkommit i den urkristna tiden och sålunda
befinner sig nära kristendomens källa, så bör dess äkta väsen
helst möta här. Men om det än här möter i sin relativt
största renhet, så kan det hända att källan är ännu renare. Det
egendomliga är, att redan i de tidigast författade kristna
skrifterna möta olika typer af kristendomsuppfattning; en bland
dem är Pauli evangelie-typ, en annan är den synoptiska
evangelietypen, en tredje är fjärde evangeliets typ o. s. v., och
olikheten mellan dessa är delvis icke liten; den är vidare af sådan
art, att den icke kan förklaras blott ur de olika skriftställarnes
individualitet; det är fråga om olika läroformuleringar. Detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
