Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett engelskt arbete öfver Fjärde Evangeliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betraktades som tendensskrifter och förfalskningar
(Tübinger-skolan). Denna tid hade nu gått till ända. För vetenskapen
hade denna tid varit endast en episod, under hvilken man lärt
mycket och efter hvilken mycket måste glömmas. Harnacks
egna undersökningar skulle man finna gå i en reaktionär
riktning till och med i förhållande till medelståndpunkten hos den
nu härskande kritiken. Resultatet kunde kort angifvas så, att
kyrkans äldsta litteratur i dess hufvuddrag och i det mesta af
dess detaljer från litteraturhistorisk ståndpunkt vore trovärdig.
I hela Nya testamentet funnes sannolikt icke en enda skrift,
som kunde kallas pseudonym i ordets egentliga mening med
undantag af det s. k. Petri andra bref. De sista två
dekadernas (1876—96) vetenskapliga arbete hade resulterat i ett
»återvändande till traditionen». Den tid skulle komma, då man
skulle upphöra att vidare intressera sig för dessa
litteraturhistoriska frågor, emedan det allmänt skulle inses, att den
fornkristna traditionen vore i hufvudsak riktig.
Sanday erinrar om, hvilket oerhördt uppseende Harnacks
företal väckte i England. Man såg här början till en ny epok,
i hvilken man skulle komma att känna sig mera hemma.
Engelsmännen hade känt, att det hade varit någonting oriktigt i
den kontinentala kritikens resultat men ock i dess metoder;
nu hade de fått bekräftelse härpå från ingen mindre än
Harnack. Härefter följer nu Sandays ofvannämnda karaktäristik
af den engelsk-amerikanska metoden i jämförelse med den
tyska, hvarvid han dock i starka ord uttalar sin respekt för hvad
den tyska vetenskapen åstadkommit. Men han måste tadla den
för ett och annat. Den tar för litet hänsyn till det praktiska
lifvet, är för akademisk och doktrinär, har en stark tendens
till purism och öfverdrifven stränghet på orätt plats och till
för stor slapphet, äfven på orätt plats, att sila myggor och
svälja kameler. Hvad man mest önskar är större enkelhet,
större beredvillighet att tro, att i regeln i forna tider liksom
nu folk mente hvad de sade och sade hvad de mente, och att
de i allmänhet hade någon grund att säga det. — Därefter
anför Sanday några exempel på hur kritiken måst korrigera
sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
