Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 N. J. GÖßANSSÖN.
tinuerlig process, ett successivt frigörelseverk från synden, ett
ingjutande af nådens gåfvor (gratia infusa, inspiratio bonæ vo-
luntatis; »justificamur gratia Dei hoc est justi efficimur»). Det
är tydligt att tanken på anstalt härvid lätt på en omärklig om-
väg kunde insmyga sig som ett korrelat till nåden. Med ett
successivt rättfärdiggörelsebegrepp förenades instinktivt tanken
på den kyrldiga frälsningsinrättningen med alla därmed samman-
hängande legala synpunkter ifråga om religionen. När huf-
vudvikten angående frälsningen lades på en s. a. s. restitutio-
nell handling kunde sålunda Augustini nåds- och rättfärdiggö-
relselära utan synnerlig svårighet förenas med de katolska
idéerna om legitimt tillvägagångssätt och om den legitima an-
staltens nödvändighet o. s. v. Augustinus blef också själf en
afgjord kyrkoman i äkta katolsk mening, hvilken till och med
kunde yrka på, att människorna skulle tvingas in i den legi-
tima katolska frälsningsinrättningen.
Den verkligt paulinska åskådningen om nåd och rättfär-
diggörelse har mycket svårare att trifvas i den katolska kyr-
kan;1 ty den räknar endast med Gruds kärleksuppenbarelse i
Kristus och med hjärtats frimodighet och förtröstan. De
mänskliga inrättningarne höra icke med, hvarken direkt eller
indirekt.
Det individuellt upplefvade och personligt innerliga i
Augustini medvetande va,r, antydde jag, ett oppositionellt element
i katolicismen. Vi ha emellertid nu funnit, att det oppo-
sionella härvid dock ej var revolutionärt mot den religiösa le-
galitetsidén. Och det är för katolicismen hufvudsaken. Nya
testamentet är, rätt förstådt, verkligen revolutionärt i det styc-
ket. Men så länge ingen personligen upplefver dess frigörande
princip, är den ju oskadlig. När skriften får förblifva bokstaf,
är den till och med nyttig för en kyrka, som är byggd på
legitimiteten s och præskriptionens ideer. För henne är det be-
rättigade alltid hufvudsaken, det som i sista hand kan afgöras
och fastslås af en auktoritet. Och skriften som bokstaf kan
ju ingå i ett sådant det berättigades system. Det berättigade
var ursprungligen traditionen, men skriften tänktes därvid som
1 Jfr H. Weinel, Paulus (I. T. B. Mohr 1904) s. 4 ff. (. .. seine herbe
scharf umrissene Kämpfergestalt ist ganz eigentlich unkatolisch.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
