Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATOLICISM OCH PROTESTANTISM 35
hängifva sig och på hans redliga beslut att mottaga gåfvan.
Den nya principen kallades af Luther själf för tro. Men tron
betyder då det inre genombrottet till ett frimodigt personligt
förlitande. Och som förklarande bakgrund står Kristus, hans
kamp intill döden med judendomen och dess stadgar samt Pauli
erfarenhet af fullkomlig frigörelse från träldomens ok.1 Luthers
tro refererar till Guds ord och uppenbarelse, men just från syn-
punkten af att ett gamla träldomslifvet under en religiös lega-
litetsidé skall vara ett förgånget. Här är sålunda en princip till
verkligt omfattande andlig frigörelse. Libertas christiana är
Luthers hufvudsakliga ögonmärke under den verkliga reforma-
tionstiden af hans lif.
Vi ha nu funnit själfva utgångspunkten för reformationen,
dess allt behärskande princip. Det gäller nu blott att förstå
dess tillämpning. Först är det då alldeles tydligt att den i
fråga om legalitetens herravälde i religionen är alltigenom
revolutionär. Det framgår ju för öfrigt af Luthers behandling
af påfvens bannbulla och af hans uppträdande på riksdagen i
Worms. Ingen sammanblandning af mänskligt och gudomligt
fick försvaras med för trosfrimodigheten främmande ideer.
Häraf följer då att protestantismens kyrkobegrepp blir ett helt
annat än det katolska, att en verklig förnyelse inträder, som
fordrar, att katolicismens tid skall vara förbi. Tonvikten får
icke läggas på legitim anstalt utan på trons enande egenskap.
Kyrkan är icke en inrättning omkring påfven och episkopatet
utan gemenskapen mellan troende, som i religiöst hänseende
äro likaberättigade. Den fria samfundsidén tankes här tjäna
religionen, liksom religionen å sin sida frigjort individen i sam-
vetet men bundit honom i kärleken till nästan.
I fråga om hvad som skall anses som berättigadt och för-
bindande för åskådningen är Luthers princip reformatorisk.
1 Luthers djupa, i verkligt omfattande mening religiösa gemyt gör, att
Kristus för honom betyder all gudomlig, personligt lefvande rikedom; men
tänka vi på det ledande historiska grundmotivet för den trosfrimodighet,
som särskildt ledde honom i hans reformatoriska handlingssätt, så är det just
Kristus i hans kamp med fariséer och skriftlärde och med den judiska sam-
manblandningen af mänskligt och gudomligt, som var hufvudsaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
