Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Religionshistoriska folkböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af stridbara meningsfränder, förändrar icke själfva faktum att
det här är fråga om ett parti. Ingenting kan därför vara orik-
tigare än att betrakta dessa folkskrifter som uttryck för
forskningens sista ord; detta ord är ännu på länge icke uttaladt,
och detta bör väl behållas i minnet just i vårt land, för att
icke situationen skall varda förvirrad. Hos oss är ju ställningen
i stort sedt den, att nästan allt på det teologiska området,
som icke går i de gamla utnötta hjulspåren, af vissa kyrkliga
myndighetspersoner och äfven en stor del lekmän anses såsom
ett försök att afskaffa kristendom, utvattna evangeliet och allt
hvad det nu heter. Om dessa folkböcker nu skola få äran att
vara ett bevis på hvad den nya teologien i allmänhet vill eller
bär i sitt sköte, så skall denna hos oss på många håll
omhuldade, men icke dess mindre oriktiga, mening i dem finna
ett af sina bästa stöd, och knotet och gnatet öfver allt nytt
snart öfvergå till blind fanatism. Därför må man i sanningens
namn icke göra dessa folkböcker till annat än hvad de äro.
Någon större olikhet i uppfattningen af Jesu person och
hans evangelium torde icke förefinnas mellan folkböckernas
respektive författare. Men på grund af de behandlade ämnenas
olika art, ha de dock ett olika värde. Sålunda äger det i
första rummet nämnda häftet af G. Hollmann en icke ringa
förtjänst genom en enkel och öfverskådlig framställning af
judendomens andliga åskådning vid tiden för Jesu uppträdande.
Likaledes företräder det i sista rummet angifna häftet af E.
Vischer i vissa stycken en jämförelsevis moderat uppfattning,
om än hans framställning här och där är rätt ojämn; så t. ex.
affärdas det viktiga Romarbrefvet på 4 1/2 sida. De tre öfriga
författarne, som tagit på sin lott de ojämförligt viktigaste
uppgifterna, uppvisa åter en sannskyldig profkarta på teologisk
skepticism och radikalism, låt vara i vissa gader. Priset bland
de tre tager onekligen P. Wernle, hvilken väl torde få anses
beteckna kulmen af en ofruktbar hyperkritik på
evangelii-litteraturens område. Lyckligtvis — för den nämligen, som ej
alldeles saknar blick för en objektiv behandling af historiska
urkunder — är hela metoden, och i nästan lika hög grad
framställningssättet så litet tilltalande, att detta borde fullt uppväga
förf:s åberopade grunder för hans radikala skepticism. Det är
ej nog med att det enl. förf. är omöjligt att skrifva någon som
helst biografi öfver Jesus; vi kunna ej heller riktigt komma
under fund med hvad Jesus i hufvudsak ville eller gjorde. Ja,
här möter, säger han (sid. 84), den största svårigheten. Allt
hvad evangelierna i detta stycke låta oss veta är endast en
återspegling af de första kristnas tro om Jesus. Allt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
