Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Religionshistoriska folkböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig för lärjungarne, men de kunna ock förklaras så, att det
endast var bilden af Jesus, sådan han lefde i lärjungarnes erin-
ring, minnet af honom, som nu trädde fram för dem i ny
gestalt, »befriad från hvardagslifvets tillfälligheter», ungefär
som då vi, efter en väns eller anhörigs bortgång, återkalla
honom i vårt minne och säga, att han lefver, fastän han är
död. Förmodligen tänker sig förf. saken på det sist angifna
sättet och står alltså i denna fråga på samma ståndpunkt som
de andra. Jesu betydelse för oss anger Bousset därför så:
»Vi kunna lefva med honom i hans förtröstan på Gud, i hans
gudsgemenskap, i hans oböjliga sedliga allvar, i hans seger
öfver lidandet, i hans (!) visshet om syndaförlåtelse och i hans (!)
evighetshopp» (sid. 97). Jesus förlåter alltså ej synder, och
han har ej annorlunda än på exemplets väg gifvit oss hopp
för evigheten. Förebild i tro, i sedligt allvar och hopp för
evigheten, icke frälsare, det är korteligen hvad Jesus är för oss
också enligt Bousset.
Lärorika äro dessa folkskrifter för den, som förstår dem
rätt. De visa oss, hvarest striden f. n. står på det
nytestamentliga området och hvarest den sannolikt kommer att stå
för en tid framåt. Sedan man länge och väl kämpat om den
urkristna litteraturens ålder och uppkomst och därvid,
åtminstone i vissa hufvudstycken, kommit till ett något så när
öfverskådligt resultat eller i alla fall insett gränserna för historiskt
vetande, har striden flyttats in på själfva innehållet och blifvit
en strid om Jesus Kristus. Återge våra evangelier Jesu
verkliga uttalanden eller allenast den första församlingens tro och
mening om honom? Har Paulus förkunnat en toto genere ny
frälsningslära? Jesus — eller Paulus? Se där frågor som nu
äro de brännande. Sådant borde beaktas särskildt hos oss,
där hvarje försök till en historisk blick på Israels och
urkristendomens utveckling ofta belägges med anatema. Vill
man icke gå in på de sanningsmoment, på hvilka kritiken,
äfven i sina ytterligheter, lefver, så visa dessa folkskrifter tydligt
nog hvad man snart nog kan få att göra med också i Sverige.
Det första villkoret att möta faran är att upptäcka den. Och
faran hos oss ligger ännu till stor del i det förstockade
fasthållandet vid det gamla och förkastandet af allt nytt. Den,
som vill möta fienden, som kommer med moderna vapen, han
bör inse, att han ej kan uppträda i medeltids-rustning. Att se
problemen rätt i ansiktet, sådana de nu äro, och ta upp dem
med redligt uppsåt och äkta sanningskärlek — det är vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
