Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa resultat föga värde för den kristna församlingen i
hennes nuvarande situation, och då måste ock den ifrågavarande
skriften med hänsyn till sitt egentliga syfte i det stora hela
betraktas såsom förfelad. Det synes mig ock i själfva verket,
som skulle författarinnans uppfattning af religionen i
allmänhet och af kristendomen i synnerhet ej väl stämma öfverens
med hvad historien ger vid handen. Att närmare grunda detta
påstående skulle kräfva mera, än hvad anmälaren på dessa blad
kan åstadkomma, men ett par synpunkter må dock uttalas.
För det första synes det mig vara förfeladt att bestämma
religionens väsen såsom natursympati, hvilken tar sig uttryck
i ett poetiskt inläsande af mänskliga lifsformer i naturen.
Enligt min tanke ådagalägger religionshistorien, att denna åsikt
är lika oriktig som den som företrädes af den af
författarinnan energiskt bekämpade Cohen, nämligen att den religiösa
driften skulle vara en drift till intellektuell orsaksförklaring.
Båda dessa åsikter misskänna nämligen en viktig faktor i all
religion, nämligen den längtan och det behof efter hjälp, som
tar sig uttryck däri. Med stöd af denna iakttagelse synes det
mig för min del riktigare att ej söka de faktorer, som
konstituera religionen, i något annat än själfva den med lifvet
omedelbart gifna själfuppehållelsedriften såsom den subjektiva
faktorn och de krafter i tillvaron, som för denna drift äga ett
positivt eller negativt värde, såsom den objektiva. Religionen
skulle alltså enligt denna uppfattning framspringa ur
sammanträffandet af dessa tre faktorer: själfuppehållelsedriften,
tillvarons lifsbefrämjande makter och de makter i densamma, som
hota och äfventyra det mänskliga lifvet. Religionen blir då
en allvarlig praktisk funktion, ej en blott estetisk-poetisk. Nu
förneka vi visst icke, att en del af det faktiska religiösa
kunskapsinnehållet är af subjektiv-symbolisk natur och utgör »eine
aus der Umsetzung von Empfindung in Anschauung ihren
Wahrheits- und Wirklichkeitsgehalt schöpfende Bildlichkeit», och vi
anse oss t. o. m. i viss mån kunna ge Cohen rätt, blott att ej
någondera uppfattningen generaliseras utöfver hela området af
religiös kunskap.
Vi hålla dock i stället för vår del före, att kärnan af den
religiösa kunskapen och det som i densamma är af bestående halt
grundar sig på erfarenheten af det värde, som ett objektivt,
personligheten mötande faktum visar sig äga för det
personliga lifvet, och vinner sin verifikation genom erfarenheten af
det personliga lifvets fullkomnande under förutsättning af ett
praktiskt tillägnande af de i den religiösa kunskapen uttryckta
lifsrealiteterna. Genom fasthållandet af den till sitt innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
