Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och adel i att plundra och röfva ur kyrkorna; biskoparne
afsattes och ersattes med ordinarier, som alla stodo i beroende
af ärkebiskopen i Uppsala. Endast genom list lyckades Gustaf
Vasa påtvinga folket reformationen, som dock småningom blef
härskande. Sverige fick visserligen ännu en katolsk konung,
Gustaf Vasas brorson Sigismund; men sedan denne regerat en
tid, förlorade han Sveriges tron, där han efterträddes af Gustaf
Adolf.
Alla dessa oriktigheter göra hvarken från eller till i den
tyska allmänhetens bedömande af det nutida Sverige.
Annorlunda förhåller det sig med skildringen af religionsprocesserna
vid midten af 1800-talet. Dessa voro ju beklagliga och ledde
ock till den verkliga religionsfrihetens genombrott 1858—1873;
men författaren skildrar dem på ett sätt, som om Sverige vore
hemort för en intolerans, vida öfverstigande den romerska, en
intolerans, som t. o. m. nödgade andra länders protestanter
att gripa in, t. ex. genom kongressen i Paris 1855 och de
holländska protestanternas adress 1857. — År 1873 kom ändtligen
en ljusare tid, och denna behandlar författaren i 2:ra kapitlet:
»Gegenwärtige Lage der katholischen Kirche».
Här skulle väl det hufvudsakliga i framställningen ligga,
där äfven vi svenskar kunde finna uppgifter af intresse. Men
den, som letar efter sådana, blir besviken. Bristen på kunskap
är lika stor, när det gäller det nutida Sverige och dess
katolska kyrka, som i historiken. Först få vi veta, att Sverige för
närvarande räknar omkr. 4 mill. invånare. Redan år 1900 var
befolkningen som bekant 5,136,000, en siffra, som kunnat
återfinnas i ett flertal utländska uppslagsböcker. Sedan få vi veta,
att katolikernas antal knappast öfverstiger 2,000. Här om
någonsin borde väl ha meddelats exakta tal, som ock legat nära
till hands att få; enligt folkräkningen år 1890 t. ex. voro de
svenske katolikerna 1,390; år 1900 voro de 2,378. Författaren
anför åtminstone en statistisk bok, den engelska »Statesmans
Year Book», men har icke användt den; hvarför för öfrigt
citera denna bok för år 1900, när författarens skrift enligt
egen uppgift är tryckt i sept. 1906? Ur Year Book för 1905
kunde han lätteligen fått nyare tämligen tillförlitliga siffror. —
Man får lika dåliga uppgifter om katolikernas öfriga
förhållanden i Sverige, deras församlingar, präster etc; om dessa
senare säges t. ex. blott, att de äro omkring 10. Skulle det icke
ligga i katolikernas eget intresse att få några bättre
upplysningar om sin konfessions ställning i proteatantiska länder?
På ett par sidor redogöres för katolikernas rättsliga
ställning i Sverige. Denna redogörelse är i det hela korrekt, t. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
