Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H. F. Henderson: The religions controversies of
Scotland. Edinburgh 1905, T. & T. Clark, 274 sid. Pris 4 sh.
Detta arbete, som utgör en del af en större serie »Religion
in Literatur and Life», gifver läsaren en lärorik och
intressant inblick i den skotska kyrkans eller de skotska
kyrkosamfundens inre strider på det teologiska området alltifrån
början af 1700-talet intill våra dagar. Man får vid läsningen
däraf ett lefvande intryck af det djupa intresse, som detta folk
lagt i dagen för lifvets högsta frågor, och huru strängt och
rigoröst man förfarit mot dem, som möjligen afvikit eller blott
förmenats afvika från den rena kalvinistiska lärotypen. När
det gällt bevarandet af denna klenod, så har inga hänsyn tagits
till andra mera allmänt mänskliga motiv. Men samtidigt finner
läsaren till sin hugnad, hvilken uppfostrande betydelse sådana
strider haft för den teologiskt-kyrkliga opinionen. Det är sant,
det har behöfts många och långa strider för att mildra den
stränga dogmatiska åskådningen; men den har dock mildrats i
så väsentlig grad, att de skotska kyrkosamfunden f. n.,
särskildt den nu s. k. »förenade skotska frikyrkan» kan sägas gå
i spetsen för andra med henne likartade kyrkor i fråga om
sann kristlig humanitet och vidhjärtenhet. Att en sådan
glädjande vändning har kunnat framgå ur forna tiders teologiska
barbari, beror nog till ej ringa del därpå, att kyrkan haft en
demokratisk författning, så att hon själf fått bära ansvaret för
sina domar och taga skulden på sig för sina misstag; ty det
har visat sig, att när folket en längre tid fått regera öfver sig
själft i sådana inre angelägenheter, så har det lärt sig något;
och de för hvarje år sammanträdande generalsynoderna gifva de
respektive samfunden tillfälle att fort och snabbt behandla de
uppstående spörsmålen, hvarigenom ingenting förhalas utan den
andliga omsättningen af förhandenvarande brännande material
påskyndas. — Naturligtvis äro stridsfrågorna under en tid af
nära 200 år af växlande art. Från början och ända in i nyaste
tid har kampen dock gällt nästan uteslutande dogmatiska spörsmål.
Fallet Robertson-Smith rörde sig egentligen om en historisk
fråga, men utgången bestämdes af dogmatiska hänsyn
eller kanske rättare af intresset att bevara friden inom
frikyrkan. Men afvikelserna från den dogmatiska rättrogenheten
ha naturligtvis varit olika, alltifrån en David Hume, som
förnekade underverken, till en Edward Irving, som ville göra
underverk, alltifrån den s. k. »Playhous Battle» i midten af
1700-talet, föranledd däraf att en präst skref en högstämd och
på intet sätt sårande tragedi, till den fast obegripliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
