Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Gamla Testamentets psykologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbildning. — Begreppet »leb» visar särskildt, huru hebreerna
icke analyserande sönderdelade människan i känsla, vilja och
tänkande el. dyl. De synpunkter, under hvilka de betraktade
människans väsen, voro: a) aktivitet och passivitet, b)
innifrån-utåt och utifrån-inåt, c) individuellt-subjektivt och
objektivt-allmänt.
Af allra största intresse för teologen är väl den sista
afdelningen om religionens inflytande på uppfattningen af den yttre
världen och det andliga. Det gemensamma beroendet af gudomen
binder ihop de mångfaldiga tingen till en enhet. Framför allt Gen. 1
har i religiöst intresse framställt tanken på världen såsom en
enhet. Af ännu större betydelse är, att också mänskligheten fattas
såsom en enhet, en tanke, som särskildt framträder i fråga om
urhistorien och framtidshoppet. Religionen har äfven utöfvat
ett omgestaltande inflytande på de ofvan omtalade
egendomliga åskådningarna om sambandet mellan de enskilda tingen.
Vidskepliga föreställningar och bruk bekämpas, en omtydning
äger rum på det rituella området. Viktigast härvid är
öfvertygelsen, att det vid de rituella bruken handlar om absoluta
bud af en helig Gud, hvarvid lydnaden fattas såsom en sedlig
gärning, samt att en enhetlig grundtanke uppbär hela
systemet, den tanken: Israel skall vara ett heligt folk. — Allt som
sker i naturen, ej blott det ovanliga utan också det vanliga,
återföres på Jahve. Hans vilja sker öfverallt, därför skjutas
föreställningarna om något tillfälligt eller ett öde undan; en
aning om ett lagbundet skeende framträder. Men därvid är
naturligtvis icke tal om naturlagar i vår mening.
Lagbundenheten ligger icke i tingen utan hos Gud, och är under vissa
omständigheter underkastad undantag. Analoga föreställningar
råda i fråga om det historiska skeendet. Gud verkar ej blott
genom omedelbart ingripande; på naturligt sätt betingadt
skeende och gudomlig kausalitet stå ej i motsatsförhållande. —
Religionen har på visst sätt bidragit till att öka afståndet
mellan människan och den yttre världen. Ju tydligare Gud
erkännes såsom en andligt-sedlig personlighet, desto tydligare blir
afståndet mellan honom och naturen; härmed sammanhänger,
att den släktskap, som förbinder människan med Gud,
åstadkommer, att hon känner sig skild från naturen, insikter om
hennes herravälde öfver denna träder fram. Men å andra
sidan medför religionen, att känslan skärpes för de plikter, som
människan har gent emot naturen.
I fråga om religionens inverkan på den andliga
uppfattningen visar K., att hypostaseringen af andliga storheter icke
utgår från utbildade begrepp, utan från åskådningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
