Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Till frågan om bibelns auktoritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristus? — och håller i kyrkan den lefvande förbindelsen med
honom upprätt. På samma gång är den äfven ett värn mot
all ohistorisk mysticism, ja genom sin höga, enkla, enhetligt
religiösa syn på världsproblemet äfven mot en ensidigt fanatisk
utvecklingslära. »Bibelläsaren vet, att historien icke är en
innehållstom lek af formerna, ty den har sin fasta kärna i
uppenbarelsehistorien.» Den bibliska åskådningen är också en
alltjämt fortgående protest mot Guds och hans uppenbarelses
neddragande till medel för blott jordiska mål. Den heliga
skriftsamlingen är Guds uppenbarelse för den — och blott för
den — som här intet annat söker och ser än »Jesus allena».
Och det bästa sättet att låta dess uppenbarelsekaraktär klarare
framstå är icke klander och varningar gent emot olika
meningar, utan positiv öfning och fortgång i ett rätt evangeliskt
skriftbruk.
»Die Bibel das Buch der Menschheit» grundar sig på ett
föredrag, som K. hållit vid »britiska och utländska
bibelsällskapets» hundraårsfest. Han fäster sig naturligen här främst
vid skriftens betydelse för missionen, och hum den alltmer
blir en mänsklighetens bok. Men han framhåller också, att
den till sitt väsen är en mänsklighetens bok, då den i
djupaste mening är boken om mänskligheten, dess innersta, dess
väl, dess mål, och genom sitt starka häfdande af alla folks
»öfvernationella» enhet och sin allmängiltiga etik först gifvit
uppslag till tanken på en världshistoria. Härvid
uppmärksammas också det allsidiga i de gammaltestamentliga
litteraturföreteelserna, uttrycksformernas rikedom, de folkliga, på en
gång nationella och internationella dragen, bildernas lefvande
åskådlighet och sanning och först och sist bilden af
människosonen, alla människors urbild och förebild, icke
öfvermänniskan, själfviskhetens superlativ, utan den sanna människan,
kommen för att tjäna och gifva sitt lif för bröderna. Här är
en mänsklighetens uppfostringsbok utan like.
Den sista och vidlyftigaste uppsatsen i samlingen
»Geschichte der Bibel in ihrer Wirkung auf die Kirche» kunna
vi af utrymmesskäl endast påpeka. Stommen utgöres af några
grundlinjer, affattade i ett akademiskt program; i nu
föreliggande form är arbetet nytt. Det är ingen yttre och detaljrik
historia, som K. bjuder oss; den inre gången af utvecklingen
och de stora ledande synpunkterna äro företrädesvis
markerade. I fråga om den äldsta kyrkan anmärkes dess fria
skriftbruk, särskildt dess användning af Septuaginta, samt
gnosticismens betydelse för bibelauktoritetens utveckling. Senare
blir frågan om skrift och tradition brännande, skriften blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
