Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nyare kommentarer till Krönikeböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i detaljframställningen äro tämligen ense. Dock bör det faktum
understrykas, att Kittels bekanta ställning till frågan om
P.—C:s ålder ej kunnat undgå att göra sig gällande, särskildt på tal
om den historiska utvecklingen af leviternas kultiska roll,
hvilken i flere afseenden når sin höjdpunkt just i Krönikeböckerna.
I de stora inledningsfrågorna däremot kan en kort
redogörelse för de båda kommentatorernas ståndpunkt låta sig göra.
I en kommentar öfver en historisk urkund är och förblir
frågan om dess ålder och källor en viktig hufvudfråga. Af
denna frågas lösning beror religionsforskaren ej mindre än
historieskrifvaren. Det visar äfven den olika värdesättningen af
Krönikeböckerna i kritikens historia allt ifrån Eichhorns och de
Wettes dagar till den tid som är. Har man från ett håll
betraktat dem som en trovärdig historisk urkund och som ett
välbehöfligt komplement till den förexiliska parallellhistorien
(Jfr redan LXX), så har man från ett annat håll ej tvekat att
stämpla deras författare som en förfalskare, slipad och fyndig
och tanklös på samma gång. Dess bättre synes vetenskapen
under de senaste åren ha kommit till ett ganska enstämmigt
resultat med afseende på åtminstone arten af kronistens källor,
ett resultat, som ej är ogynnsamt för kronisten, och för hvilket
vi hafva att tacka det kritiska arbete, som nedlagts på den
äldre historiska litteraturen.
Kittel karaktäriserar Krönikeböckerna som »eine
Kompilation aus mehreren Midraschwerken unter Hinzunahme älterer
Schriften und Urkunden und durch Zusätze einer oder mehrerer
Geistesverwandten des Verfassers erweitert». Häraf se vi till
att börja med, att Krönikeböckerna för förf. ej äro ett
enhetligt verk. Som bekant hänvisar ju ock kronisten själf till en
hel mängd källor. På senare tid har man visserligen allmänt
och med rätta börjat reducera dessa källors antal, men hur långt
reduceringen bör gå, däri divergera meningarna. Af
ofvanstående karaktäristik att döma sammanför Kittel källorna till
följande två hufvudslag 1) midrascher; 2) äldre skrifter och
urkunder. Af hans vidare undersökning (Inl. s. X—XV)
framgår, att dessa arter af källor äro närmare att bestämma som 1.
en stor bearbetning af våra Konungaböcker (med någon
anstrykning af midrasch); 2. en verklig midrasch till Konungaböckerna
(en midrasch, i hvilken man föröfrigt kan urskilja åtminstone
tvenne själfständigt arbetande händer). Till den första källan
hänför Kittel de olika profeturkunder, som kronisten citerar.
Han medger dock, att sådana profetkällor kunnat förekomma
utom ifrågavarande källa, ja, häfdar, hvad »profeten Jesaias
syn» beträffar, (2 Kr. 32:32), att den varit = vår kanoniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
