Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till olikheten mellan dessa båda dialekter är ett verkligt
vetenskapligt studium af syriska språket ej möjligt.
Texten är ovokaliserad och tryckt med estrangelo.
Recensenten har ej genomgått den fullständigt, men att döma af
de delar, som underkastats en närmare granskning, är arbetet
mycket omsorgsfullt utfördt, och de anmärkningar, som skulle
kunna komma ifråga, äro af föga betydelse. Ett ord, som i
syriska handskrifter ofta står på orätt plats och stundom saknas,
där det borde stå, är konjunktionen we. Därför har också
författaren på flere ställen ansett sig böra tillägga detta ord.
Ibland förefaller det dock, som om det vore tämligen
öfverflödigt, t. ex. LI, 21 före det senare af de båda hâidên (hebr.
’āz — ’āz Septuaginta τότε — τότε) och XCVII, 1 före nehdejân
i versen: Mârjâ ’arnlekh, tedhûs ’ar’â, nehdejân gâzrâthâ saggiî’âthâ
(hebr. Jahwäh mālākh, tāghēl hā’āräṣ, jismehû ’ijjîm, rabbim,
Sept. Ὁ κύριοσ ἐβασιλευειν, ἀγλλιάστεται ἡ γῆ, εὐφρανθήτωσαν
νῆσοι πολλαί). Sept. VIII, 9 saknas sejâmê i šebhîlê, tydligen tryckfel.
LXXVIII, 1 ändrar författeren singularformem sûth till pluralis.
Det ser visserligen ut, som om den senare formen vore bättre,
efterson det följande verbet står i pluralis och Sept. har
προσέχετε, men å andra sidan är det ju möjligt, att
öfversättaren slafviskt följt den hebräiska texten: ha’azînāh ’ammî
tôrāthî, haṭtû åznekhäm le’imerê-phî!
Den typografiska utstyrseln är synnerligen elegant. Det
gedigna arbetet kan med skäl rekommenderas åt alla, som
intressera sig för studiet af syriska språket.
K. V. Zetterstéen.
Olfert Ricard: Ungdomslif. Försvenskad af Carl Fries,
försedd med förord af Prof. B. Budin, Stockholm 1906,
C. E. Fritzes K. Hofbokhandel, 164 s. 2 kr.
Ett af de karaktäristiska dragen för vår tid är det myckna
offentliga ungdomsarbetet. Ungdomsföreningar, ungdomsböcker
och ungdomsföredrag höra till dagens lösesord. Och det är ej
underligt att så är. Ju mindre betydelse hemmet af många
anledningar får såsom fostrande makt, dess mera måste utom
detsamma göras för de unga, och ju mer kompliceradt det lif
är som mottar dem, dess mångfaldigare blir också den fostran
som kräfves.
Bland de ynglingaböcker, som afse karaktärens utveckling
och fostran, hör Olfert Ricards Ungdomslif helt säkert till de
allra värdefullaste. Författaren, hvilken som sekreterare i
Köpenhamns K. F. U. M. kommit i liflig beröring med ungdom
af olika skeden och samhällsklasser, både vet hvad de unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
