- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugufjärde årgången. 1907 /
250

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senare har en allmännare syftning, talar om lagen i allmänhet,
under det att orden hos LXX syfta på den lag, som uttalas
just förut i Deuteronomium. Aposteln har gifvit orden en
vidsträcktare syftning, emedan det var lämpligast för honom i
sammanhanget, men han synes icke ha varit utan rätt härtill, då
denna lag i Deut. kan anses som en exponent för den
gammaltestamentliga lagen i dess helhet. För frågan om apostelns
ställning till den hebreiska texten torde det här böra påpekas,
att πᾶσι icke har någon motsvarighet där. Hieronymus har med
anledning häraf beskyllt judarna för ett stympande af texten.
Aposteln är tydligen här uteslutande beroende af LXX.

Citatet är tydligt bevisande. För uppfattningen af
sammanhanget är det dock af vikt att, såsom Zahn yrkar, gifva
akt på, att det föregående ὑπὸ κατάραν icke betyder att hafva
drabbats af förbannelse, utan att stå under en hotande
förbannelse.

3: 11: ὁ δίκαιος ἐκ πίστεως ζήσεται.

Det är det kända stället hos profeten Habakuk 2:4, som
också anföres i Rom. 1: 17 och i Hebreerbr. 10: 38, på hvilket
senare ställe äfven de närmast föregående orden ur LXX anföras,
ehuru i anslutning efteråt. Stället lyder i sin helhet sålunda:
ἐάω ὑποστείλησται οὐκ εὐδοκεῖ ἡ ψυχή μου ἐν αὐτῷ ὁ δὲ δίκαιος
ἐκ πίστεώς μου ζήσεται. Läsningen ὁ δίκαιος ἐκ πίστεως μου ζήσεται
är efter cod. vaticanus; en annan recension (cod.
alexandrinus) har: ὁ δίκαιος μου ἐκ πίστεως ζήσεται. Hos Paulus saknas
alldeles pronomenet. I vår nuvarande hebr. text heter det:
וְצַךּֽיק בֶאֶמוּנָתו יִחְיֶח = ἐκ πίστεως αὐτοῦ ζήσεται. Hvilken text
har nu aposteln haft i tankarna? Zahn svarar bestämdt i sin
nya kommentar: den hebreiska i dess nu föreliggande
massoretiska form. Och han anför ett mycket starkt skäl för sin
mening: LXX:s (eg. cod. vaticani) läsart ἐκ πίστεώς μου, som
ju måste måste motsvara ett hebreiskt בֶֶָּאְֶמוּנָתִי kan icke betyda
något annat än genom min d. v. s. Guds trohet eller
trofasthet. När Paulus vågar fatta stället såsom ett intyg om
betydelsen af människans tro, så måste han känna till den textform,
vi hafva i den nuvarande hebreiska bibeln. »Ohne die ihm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1907/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free