Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
von Jugend auf geläufige Kenntnis des hebr. Originals hätte
Paulus die Stelle so wie er es hier und Röm. 1: 17 tut, gar
nicht gebrauchen können; aber die Rücksicht auf die ihm wie
seinen Gemeinden gewohnte LXX wird es veranlasst haben,
dass er das μοῦ der LXX nicht durch ein dem Hebr.
buchstäblich entsprechendes, aber für den Sinn gleichgiltiges αὐτοῦ
ersetzte, sondern sich damit begnügte, das unrichtige μοῦ, welches
die Stelle für seinen Zweck unbrauchbar gemacht hätte,
fortzulassen (p. 154).»
Vi erkänna: går man ut ifrån, att läsarten i cod. vaticanus
är den riktiga och att μου bör tolkas som gen. subjectivus —
det är dock icke säkert: jfr uttrycket ἡ πίστις Ἰησοῦ Χριστοῦ —
så är Zahns förklaring den enda tillfredställande. Den gifver
oss ju också en vacker inblick i Pauli hebreiska bildning. Men
vi måste bekänna: förklaringen är dock icke fullt öfvertygande
för oss. Zahn föreställer oss, att det har varit hänsynen till
den för hans församlingar bekanta septuagintatexten, som
föranledt Paulus att utesluta pronomenet; men härigenom
framkallar han för tanken en ny svårighet: huru skulle apostelns
användning af profetens ord blifva bevisande, när hans läsare
reflekterade öfver ordens lydelse i den grekiska bibeln? Och
Paulus ville väl icke blott öfverrumpla dem? Det är nästan
omöjligt att undkomma den känslan, att om aposteln tänkt,
som Zahn beskrifver det, så blir hans bevisningssätt icke så
rent, som man önskar.
Med all vår beundran för Zahn — han är ju verkligen en
storman — vilja vi därföre icke gärna här följa honom. Men
skola vi afvika från honom, måste vi bestrida riktigheten af
hans utgångspunkt. För Z. står det nu fast, att cod. vat:i
läsart till LXX på detta ställe är den rätta. »Dass die Lesart
des Alexandrinus δίκαιος μου ἐκ πίστεως aus Hebr. 10: 38 in
LXX eingetragen ist, darf als sicher gelten», säger han i en
not. Saken måste naturligtvis rent textkritiskt afgöras, såsom
Z. antyder, men det är allmänt kändt, att ännu fattas det
ofantligt mycket i att LXX:s text skulle föreligga i en
tillfredsställande recension; särskildt gäller detta om den del af dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
