Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han rätt, ty det Jerusalem, som profeten har i ögonsikte, låter
ju använda sig som typ för den nytestamentliga församlingen.
Stället är tydligen valdt med afseende på Sara, om hvilken
Paulus i detta sammanhang talar. Äfven hos profeten ligger
måhända, såsom man påpekat, en hänsyftning på Sara. Han
nämner henne förut, kap. 51: 2, jämte Abraham såsom
stammodern, till hvilken Israel hade att blicka tillbaka, för att se
Herrens underbara makt.
Kap. 4: 30: ἒκβαλη τὴν παιδίσκην καὶ τὸν υἱόν αὐτῆς . οὐ γὰρ
μὴ κληρονομήσει ὁ υἱός τῆς παιδίσκης μετὰ τοῦ υἱοῦ τῆς ἐλευθέρας.
Orden äro hämtade från Gen. 21: 10. De lyda i LXX på samma
sätt med undantag af att här står τὴν παιδίσκη ταύτην och τῆς
παιδίσκης ταύτης (på detta senare ställe utlämnar dock cod. alex.
ταύτης), och att i st. f. μετὰ τοῦ υἱοῦ τῆς ἐλευθέρας det här står
μετὰ τοῦ υἱοῦ μοῦ. Att aposteln i sitt citat gjort dessa
förändringar beror tydligen på, att stället så bättre passar i det
närvarande sammanhanget. Orden äro Saras till Abraham, men
de varda uttryckligen bekräftade af Herren själf i v. 12, och
därför kan Paulus med så mycket större skäl säga: τί λέγει ἡ
γραφἡ;
Hvilken användning gör nu Paulus af stället? Siefferts
mening synes vara riktig, att aposteln häri ser en förebild till
uteslutandet af judarna, som förföljde den fria kristna
menigheten, ifrån gudsfolket, hvilket uteslutande redan nu äger rum,
så till vida som Christi menighet trädt i det gamla gudsfolkets
ställe, och en gång skall fullbordas eller beseglas vid Herrens
parusi. v. Hofmann och äfven Bugge och Zahn tyda orden
såsom en uppmaning till galaterna att skilja ifrån sig de judiskt
sinnade, som ville tränga på dem sin lagiskhet. Men uttrycket
διώκειν talar för den andra meningen. Det, som aposteln
omedelbart anknyter till anförandet af stället, är ju också blott
denna triumferande uppmuntran: »Därföre, kära bröder, eller
(om vi med Zahn skulle låta διό falla) — kära bröder, vi äro icke
tjänstekvinnans barn, utan den frias».
5: 14: ἐν τῷ· ἀγαπήσεις τόν πλησίον σου ὡς σεαθτόν.
Orden återfinnas i LXX:s öfvers. af Lev. 19: 18. Hela
sammanhanget där lyder: καὶ οὐκ ἐκδικᾶται σου ἡ χεῖρ. Καὶ οὐ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
