Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ock Esaias sig till och säger (vår gamla öfversättning).
Olikheten mellan brefven i sättet att citera synes oss fordra en
ytterligare förklaring, och den synes oss endast kunna ligga i
apostelns fortskridande utveckling. Vi skulle därföre vilja
uppställa den satsen: det synes som om Paulus under sin utveckling
såsom apostel från synen på skriften såsom en enhet, där
åtskillnaderna försvinna, kommit till en betraktelse af skriften,
i hvilken de olika författarna uppfattas såsom skillda från
hvarandra och i någon mån individuellt gestaltade. Och
förklaringen skulle vi vilja forma i satsen: denna utvecklings
djupare art kan uttryckas därmed, att den judiska eller rabbinska
bildning, som aposteln ägde från sin uppfostran, alltmera
aflägges; med andra ord, att det judiska äfven på denna
periferiska punkt måste vika för det kristliga.
Denna vår åsikt om Galaterbrefvets intryck af apostelns
tidigaste kristna ståndpunkt stämmer väl öfverens med den
mening, som nu tränger sig alltmera fram, att Galaterbrefvet
är det äldsta af Pauli bref, en mening, åt hvilken äfven Zahn gifver
uttryck.[1]
Den egendomlighet, vi påpekat, kan måhända till
och med vara ett för denna mening bestyrkande bidrag, hämtadt
från brefvets egen beskaffenhet.
Då man betraktar citaten i Galaterbrefvet i deras
förhållande till apostelns hela framställning, kan det icke undgå upp-
märksamheten, att han understundom tillämpar det
gammaltestamentliga ordet på andra förhållanden än de ursprungligen
åsyftade. Frågan blir då: är aposteln medveten om att blott
göra en användning af den gammaltestamentliga utsagan eller
anser han, att den syftning, han tillägger henne, verkligen
ligger såsom en djupare (pneumatisk) mening i stället själft?
Man har på allvar påstått det senare. Gunkel menar, att
enligt apostelns åskådning har den pneumatiska utläggningen
af det Gamla testamentet varit en af de pneumatiska gåfvorna,
likaväl som uttydningen af glossolalien. I det paulinska
begreppet γνῶσις ville redan Baur, på grund af en sådan betydelses
framträdande hos senare fornkristna författare, äfven inlägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
