- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugufjärde årgången. 1907 /
266

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i betraktande de betydelsefulla ord, med hvilka han inleder sin
tolkning: ἅτινά ἐστιν ἀλληγορούμενα. Frågan blir då närmast,
huru detta bör öfversättas. De gamla latinarna Tertullianus,
Victorinus, Hieronymus och Augustinus återgifva det alla, som
om det stode skrifvet: ἀλληγοροῦντα. Det blir nämligen på
deras språk significantia, aliud portendentia. Till denna
tolkning ansluter sig äfven Zahn. Men man synes då vara
nödsakad att fatta ἀλληγορούμενα såsom medialt; dock synes icke
någon af de nyare på allvar föreslå en sådan uppfattning.
Måhända man dock gör forskningen en tjänst genom att framkasta
frågan: bör icke ἀλληγορεῖσθαι här fattas medialt? Meningen
blir onekligen enklast med denna tolkning. Denna tolkning
kunde också, om de ifrågavarande orden blott betraktas för sig,
utan att ställas i belysning af det sätt, hvarpå aposteln
verkligen utför den tydning, han bebådar, vara ett stöd för meningen,
att här föreligger en rent pneumatisk tolkning. Men Pauli
följande behandling af stället vederlägger denna mening. Äfven
om vi således skulle våga fatta ἀλληγορούμενα medialt och sålunda
öfversatta : detta har en annan, allegorisk syftning, måste denna
öfversättning upptagas i denna mening: nämligen såsom
förebildande.
Anser man det nu för djärft att gifva ἀλληγορεῖσθαι
en medial betydelse, måste man söka en annan tolkning. Fråga
kan också vara, om man icke vinner en god, kanske lika god
mening, genom att, efter det vanliga språkbruket, fatta
ἀλληγορούμενα passivt. Nu bör det observeras, att Paulus icke
skrifver: ἀλληγοροῦνται, utan just ἐστιν ἀλληγορούμενα. Häri måste
utan tvifvel, såsom Zahn påpekar, ligga meningen: detta är
sådant, som tolkas,
d. v. s. brukar tolkas, allegoriskt. Zahn
invänder häremot: »Wo aber wäre diese exegetische Tradition
zu finden?» Det synes dock icke vara orimligt att häremot göra
den frågan: känna vi fullständigt den gamla exegetiska
traditionen hos judarna? Paulus syftar under förutsättning af denna
tolknings riktighet naturligtvis på muntlig tradition. För öfrigt
säger han ju icke, enligt denna öfversättning, att stället brukade
tolkas just så, som han gör, utan blott, att det brukade tolkas
allegoriskt. För närvarande torde det vara ur språklig
synpunkt tryggast att fatta ἀλληγορούμενα passivt, och då ligger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1907/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free