Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Josef Sjöholm: De gammaltestamentliga citaten i Galaterbrefvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häri ännu mindre, än enligt den förut angifna öfversättningen,
någon syftning på allegorisk metod i s. k. pneumatisk mening.
Allegoria i och för sig är ju, som bekant, ett vidsträckt och
sväfvande begrepp.
Upptaga vi nu denna öfversättning: detta är sådant som
tolkas allegoriskt, så kastar denna sats plötsligt ljus öfver Pauli
exegetiska förbindelser. Den exegetiska tradition, han nämner,
kan icke gärna tänkas vara någon specifikt kristen, ty huru
kunde man ännu tala om någon kristen exegetisk tradition eller
praxis? Härmed måste utan tvifvel syftas på den judiska praxis
eller traditionen. Paulus bekänner då uttryckligen, att han i
tolkningen af Gamla testamentet lärt af sitt folks lärda. Vi
hafva då här ett vittnesbörd af honom själf för riktigheten af
den nyare åsikten, att han här i Galaterbrefvets 4 kap. bjuder
en utläggning efter formen af en judisk midrasch. För vår
del vilja vi dock ganska starkt betona, att det är formen af en
judisk midrasch han följer. Så tydligt som här i
Galaterbrefvets 4 kap. föreligger dock icke annorstädes hos Paulus denna
exegetiska form. Mest liknande är väl, hvad som förekommer i början
af 1 Kor. 10, men här är icke formen genomförd. I detta
förhållande kunna vi icke annat än finna stöd för vår förut uttalade
åsikt, att Galaterbrefvet representerar apostelns tidigaste
kristliga ståndpunkt, som i det följande förändras i den riktningen,
att det judiska äfven på periferiska punkter tränges alltmera
(successive) tillbaka.
Det, som vi nu senast framställt, skulle vi vilja
sammanfatta i satserna: i den tolkning, Paulus i Galaterbrefvet gifver
de gammaltestamentliga ställen han anför, framträder icke en
s. k. pneumatisk tydning i egentlig mening, utan blott en
typologisk användning; och: aposteln ansluter sig härvid i
Galaterbrefvets 4:de kap. till formen af en judisk midrasch, men äfven
denna form hör hos honom till det, som alltmera förgår. Att
Paulus är beroende af judisk tradition äfven i fråga om det
material, han använder, tyckes framlysa i hvad han i detta
4:de kap. nämner om Ismaels förhållande till Isak, likasom det
ju för öfrigt klart framgår af ett par ställen i hans öfriga bref.
Här skrifver han nämligen i v. 29: ὥσπερ τότες ὁ κατὰ σάρκα
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
