Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modifikationer homiletikernas första afdelning brukat ge en
utredning häraf. Så gör t. ex. Krauss[1] och Christlieb[2] och inom
vår svenska litteratur Quensel.[3]
— Äfven Achelis begynner, efter
de inledande delarne, sitt arbete med en »principiell homiletik»,
men denna rör sig hos honom endast om predikanten och hans
ställning till församling och predikoverksamhet. Dock saknas
hos honom ej dessa teoretiska utredningar; därtill ha de spelat
allför stor roll i föregående tiders homiletik. Men de ha,
såsom nämnts, redan gifvits på andra ställen i hans verk, dels i
arbetets inledning s. 19—25, dels i hans första hufvuddel »om
kyrkan och dess ämbeten». I homiletiken ges därför blott en
kort resumé i samband med de inledande partierna om
homiletiken såsom disciplin. Den uppfattning A. ger är helt och
hållet bestämd af hans kyrkoteori. Predikan står, vid sidan af
katekumen-undervisning och själavård, såsom en af de
verksamhetsarter, genom hvilka kyrkan såsom handlande subjekt
uppbygger sig själf till den helighetens trosgemenskap, som hon i
väsendet redan äger, — nämligen den verksamhetsart som
förkunnar Guds uppenbarelse i Kristus för den »vordna» församlingen.
Det skulle föra oss alltför långt att gå in på någon närmare
granskning af dessa begreppsbestämningar, särskildt som därmed
skulle följa ett ingående på hela Achelis’ kyrko- och
uppenbarelseteori. — Ej heller hos Hering möter oss någon särskild afdelning
om predikans begrepp. Han behandlar denna fråga helt preliminärt
i sina prolegomena och vänder sig vid början af den egentliga
homiletiken genast till de mera praktiska frågorna om
predikans ändamål och innehåll och ser däri svaret på frågan om
dess väsen. — Och naturligtvis kan man ännu mindre hos en
homiletiker af Niebergalls afgjordt praktiska riktning vänta att
finna någon sådan begreppsutredning. Han står härutinnan
åter på ståndpunkten före Schleiermacher.
Den nästa fråga, som brukar möta oss och hvilken står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
