Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anvisningar på böcker och tidskrifter samt ett uppriktigt
bemödande att tillbjuda dem kristendomen i en med deras teoretiska
bildning förenbar form. Af stort intresse är också den
skildring han ger af en dylik modern sanningssökares utveckling
från skoltidens påtvingade ortodoxi, via studentårens
materialism och därpå inträdande reaktion, hän mot teosofi och
spiritism, samt de anknytningslinier han hos en sådan anser vara
de bästa för kristendomen. — Den svårighet, som vid de olika
grupperingarne inom församlingen måste uppstå för en
predikant att kunna ge något åt alla, lämnar N. ej heller
obeaktad. Tre vägar finnas härvid, säger han. Antingen att olika
gånger lägga sin predikan för olika grupper eller att i hvarje
predikan bringa flerartadt innehåll för att alltid ha något åt
hvar och en eller slutligen att endast predika de stora andliga
realiteterna, hvarifrån hvarje grupp får hämta för sitt behof
bäst den kan. Själf känner sig N. mest tilltalad af den andra
bland dessa metoder, samtidigt som han framhåller att, alla
teoretiska invändningar och menliga praktiska följder till trots, det
i verkligketen gestaltar sig så, att ingen predikant kan vara
alla till lags, utan det kring hvar och en så småningom samlar
sig en viss grupp, för hvilken han blir predikant.
Bland de många spörsmål, som beröra predikans innehåll,
möter oss först frågan om förkunnelsens innehåll och källor
i allmänhet — väl att skilja från frågan om stoffets vinnande
för den enskilda predikan. — Det är i denna fråga egentligen två
problem, som ligga inneslutna, nämligen dels från hvilka håll
vi ha att hämta vårt predikostoff, sålunda käll-problemet, dels
hvilket innehåll vi därur ha att hämta, något som äfven vid
enighet om källorna kan tänkas ganska olika. Då dessa
problem emellertid i homiletikens historia vanligen räknats som
ett, kan det vara skäl att äfven här behandla dem tillsammans,
ehuru med tanken alltid fäst på att det är tvänne olika saker
det är fråga om. — Vi äro här inne på själfva
hufvudproblemet inom homiletiken. Har det ej alltid ansetts så, har det
antingen berott därpå, att homiletiken betraktats såsom
öfvervägande formell konstlära, eller ock på att innehållet ansetts
så fixt och själfklart, att därom någon debatt ej vore tänkbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
