Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dogmatiken och etiken har att först taga hand om den, ordna,
klargöra, på vissa punkter föra vidare samt afpassa just efter den
nu lefvande generationens behof, innan den kan af predikanten
upptagas och förkunnas. Det ligger därför, trots N:s
ståndpunkt i källproblemet, ingen motsägelse däri, att han i sitt
arbete ger en ganska omfattande framställning af Nya
testamentets innehåll, sådant det för honom ter sig; först
därigenom vinner han fast grund för den »praktiska dogmatik», hvari
han sedan närmare utvecklar förkunnelsens innehåll i vår tid.
— Med frågan om Nya testamentets eller — såsom det från N:s
bibelteologiska ståndpunkt hellre bör heta — Jesu, Pauli,
Johannes’ och de öfriga apostlarnes predikoinnehåll är
emellertid N. inne på en ny stridspunkt. Detta ter sig nämligen allt
efter olika exegetiska ståndpunkter ganska olika. N:s
framställning är ett försök att från bibelkritisk ståndpunkt
sammanfatta detta innehåll och det på ett sådant sätt, att i främsta
rummet de af Jesus och apostlarne framställda praktiska
krafven och medlen för deras genomdrifvande komma fram, först
i andra rummet den teoretiska eller historiska sidan. Den
framställning N. ger är af alltför stort aktuellt intresse för att
ej i korthet refereras:
Först sysselsätter han sig med Jesus, sådan denne hos
synoptikerna tecknas. Vi möta i hans förkunnelse dels en rad af
utsagor dels en rad af fordringar. Det som därvid står i främsta
rummet är fordringarne. Han vill i bestämd riktning ingripa och
influera på sina åhörares lif. Hans utsagor komma först i andra
hand. De gruppera sig kring fordringarne såsom medel kring
ändamål. — Hvad har då Kristus fordrat af människorna, det
blir den första frågan. Först finna vi en rad detaljförmaningar,
som skola reglera hans anhängares sedliga förhållande till deras
medmänniskor, till denna världens goda och till sig själfva. Men
vanligen sysselsätter han sig med mera omfattande tankar, som
gruppera sig kring hufvudbegreppen Gud-Fadren, Gudsriket och
Jesus själf. Vid Fadren vill han binda de sina i st. f. vid deras falska
auktoriteter eller egennyttiga sträfvande; honom skola de likna i
fullkomlighet, särskildt i fiendekärlek och barmhärtighet. För
Gudsrikets skull skola de ändra sitt sinnelag; dess sökande skall vara
hufvudomsorgen i deras lif. Till Jesus själf skola de komma, ty
han kan rädda dem från domen, låta dem ingå i lifvet och redan
här ge deras själar ro och göra deras hjärta fritt från synd. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
