Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur. Tre tyska homileter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig detta såsom »en organism af i hvarandra ingripande och
hvarandra tjänande delar efter den paulinska bilden af en kropp
eller den petrinska af en byggnad med Kristus såsom hufvud
eller grundval och kärleken till Gud och hvarandra samt
andens gåfva såsom föreningsband.» Såsom individuellt ideal
gestaltar sig Gudsriket »såsom den från kött och värld renade
karaktären, som i kärlek till Gud och bröderna regerar sig själf
med anden.» Bland motiven skall ej, såsom i den gamla
dogmatiken, det eskatologiska grundschemat stå främst, utan
frälsningens gåfva genom Kristus, andens kraft och sinnets frid;
de rationella motiven (jordisk välgång o. s. v.) skola tjäna att
väcka ett förberedande intresse. Bland kvietiven skola Guds
kärlek och nåd, som genom lidande och nöd drager oss närmare
sitt rike, samt hans trohet och barmhärtighet, som stillar
samvetets anklagelser, vara hufvudkvietiv, båda knutna till
förkunnelsen om Jesu starka och kärleksfulla personlighet. — Huru
denna förkunnelse i praktiken gestaltar sig, ådagalägger N.
genom analys af olika predikoindividualiteter t. ex. Schrenk
(Suchet in der Schrift) såsom typ för pietismen, Karl Idel för
metodismen, Gerok för den pietistiska ortodoxien af
förmedlingsteologisk descendens, Dörries för den historiskt-sociala
typen o. s. v. samt till sist Hilty och Naumann såsom de bästa
uttrycken för hvad N. anser vara »Predigt für modernen
Menschen». — Det är en mycket gifvande undersökning af respektive
predikanters förkunnelse, han här ger och som manar till
efterföljd. Just ett dylikt psykologiskt-kritiskt analyserande af
olika riktningars predikanter inom vår egen omedelbara
synkrets skulle helt säkert vara det bästa hjälpmedel för ökad
klarhet i det svåra problemet om våra predikningars innehåll.
Med detta spörsmål om förkunnelsens innehåll och källor
i allmänhet — hvars lösning, trots de många goda uppslagen
hos Niebergall, som sagdt torde ligga i riktningen af Herings
intentioner med deras öppna blick för både det direkta
bibelordets, de systematiska vetenskapernas och det mångfaldiga
mänskliga lifvets källvärde — sammanhänger nära frågan om
predikans förhållande till predikantens personliga troslif. Det
är nämligen klart, att prästens personliga ställning måste i hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
