Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteraturanmälan - Sybel: Weltgeschichte der Kunst im Altertum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
320 LITTERATURANMÄLAN
Ludvig von Sybel: Weltgeschichte der Kunst im Altertum.
Zweite verbesserte Auflage. Marburg 1903. N. Gr. Elmertsche
Buchhandlung. Pris 10 M.
Detta arbete, hvars första upplaga utkom redan 1887, hör
icke till de sedvanliga tyska konsthistoriska öfversikterna, som
år efter år utkomma. Därtill är det alltför vetenskapligt
genomtänkt och pregnant och fullföljer en helt annan metod.
Det vill följa konstens historia i forntiden epok efter epok,
behandla ett folks konst under en viss tidrymd i sammanhang
med andra folks och sammanfattar därvid de olika resultaten
och strömningarna och deras inbördes växelverkan inom arki-
tekturen, plastiken och målarkonsten. Det vanliga förfarings-
sättet är ju att uppdela materialet efter de olika folken och
efter konstens hufvudarter. Men de stilhistoriska problemen
skjutas därvid lätt i bakgrunden.
För en med hithörande ämnen mindre förtrogen läsare
ställer sig saken emellertid så, att den senare metoden lättare
för honom in i konsthistorien, medan den andra för att ge
ett verkligt utbyte förutsätter en viss förtrogenhet med ämnet.
Men i så fall både vidgas och skarpes hans blick, i mot-
satt åter inställer sig gifvet svårigheten att sammanhålla det
hela och få en klar uppfattning af den inre utvecklingsgången
hos hvarje konströrelse, tagen för sig.
Bortsedt härifrån, är det emellertid en ytterst värdefull
skildring författaren gifvit, rik på utblickar öfver stora vida
områden, bergsutsikter, skulle jag vilja säga, och just det
verkligt betydelsefulla, det som bildar epok, framhäfves skarpt
och klart. Det är öfverskådliga bilder af epokerna med beto-
nande af det för dem karaktäristiska, som åsyftas. Den an-
tika konstens världshistoria uppdelar författaren i orientens
epok, hellenernas epok och romarnes epok. Till den sista för
han äfven den fornkristna och den tidigare bysantinska konsten,
»konsten i den nya världsreligionens tjänst».
Han för oss in i träbyggnadens skede, påpekar, att egyp-
terna från en föregående träbyggnadskonst hämtat otaliga
stilformer i sin senare monumentalbyggnadskonst. Monumen-
talbyggnadens första epok representeras af det gamla Kaldeens
städer samt det »gamla rikets» i Egypten pyramider och en-
staka mäktiga stentempel samt det »mellersta rikets» medför-
hallar försedda klippgrafvar. I mindre Asien finna vi sam-
tidigt en begynnande bronskultur (Troja).
Det andra årtusendet kallas »världssamfärdselns epok».
Främlingar uppenbara sig i Nil-deltat. Under det »nya riket»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
