Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteraturanmälan - Sybel: Weltgeschichte der Kunst im Altertum - Fåhræus: Den evangelistiska Skriftprincipen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konstantin byggda oktogonen i Antiokia skulle varit
förebilden till den ryktbara San Vitale i Ravenna. Om de syriska
kupolkyrkorna nämnes ej ett ord.
Den äldre åskådningen är bibehållen utan några angrepp
på motsatta synpunkter. Den kristna basilikan slutligen
förklaras uppstått ur den romerska rättegångs- och salubasilikan.
Är man inne i de gamla åskådningarna, behöfver man alltså
ej oroas att äfven i Sybels senaste upplaga få sin frid störd af
några nya opröfvade uppslag.
Den klassiska världens sista stora bragd i västerlandet är
den s. k. Maxentius’ (eller äfven Konstantins) med korshvalf
täckta basilika vid Forum romanum i Rom. Denna hade
alla betingelser att bli en kyrkobyggnadstyp, men vardt det icke.
Väst-Roms kultur stagnerar, sjunker för århundraden framåt.
I östern lefver däremot den bysantinska konstvärlden länge
och rikt på hellenismens traditioner.
Allt klarare torde emellertid för forskningen framstå
sanningen af den af Sybel knappast vidrörda åsikten, att den af
Orientens konst påverkade hellenismen varit af långt större
betydelse än man anat, ej blott för romarne, hvilkas s. k.
»rikskonst» (»römische Reichskunst») verkligen har bra litet af
romersk-latinska element, utan ock direkt, utan någon omväg
öfver Rom, på den bysantinska och på medeltidens romanska
konst.
August Hahr.
Fredr. Fåhraeus: Den evangelistiska Skriftprincipen.
Afhandling till diskussion vid Västerås stifts allmänna Prästmöte
juni 1906. Västerås. Västmanlands Allehandas
Boktr.-Aktiebolag, 100 sid.
Vår kyrka har gamla institutioner och former, som mer än
en torde vara benägen att anse såsom antikverade. Men här
såsom öfverallt gäller det att ej fördärfva något, som kan rymma
välsignelse uti sig. Detta borde beaktas af många, som nu
förmena, att ställningen inom kyrkan skall bli bättre, blott man
får genomföra en genomgripande reform af hennes institutioner.
Bli de nya institutionerna icke fyllda med med nytt lif, så lära
de emellertid icke bli till större båtnad än åtskilliga gamla,
med hvilka man här och där är missnöjd. Under tiden gäller
det att af de gamla göra det bästa möjliga.
Till dessa gamla institutioner, som ännu kunde ge utrymme
åt mycket friskt lif, om ett sådant finnes för handen, räkna vi
våra prästmöten. Hvad skulle dessa möten icke kunna gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
