Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Anmärkningar till bibelkommissionens öfversättning af Gamla testamentet enligt normalupplagan af år 1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
being superior to firstlings» (Driver, a. a. sid. 94), jfr
Gesenius-Buhl14. Sålunda med parafras: »det näst basta och
det basta». Men de nyare kommentatorerna läsa ordet som
haššemanini och i st. för det följande veʿal hakkarim endast:
vehakkarim. Sålunda: »De skonade det basta af får och
fäkreatur, nämligen de fetaste (bland dem), jämte lammen» etc.
— »Dålig och mager» i den sista satsen, är något fritt. För
den omöjliga formen nemibza rättar man till nibze, föraktlig,
dålig. Men grundtextens names betyder: det som flyter sönder,
försvinner. Med hjälp af de gamla öfversättningarna ändra de
nyare till nim’eset af ma’as, föraktad, alltså ett verkligt synonym
till det parallela ordet. Sålunda: »det som var dåligt och
värdelöst». — I v. 18 (slutet) är grundtexten skadad och BK. har
ock såsom den gamla kyrkobibeln måst ändra den.
16: 7: Ty det är icke såsom människan ser; människan
ser på det som är för ögonen, men Herren ser på hjärtat.
Öfversättningen hvilar på en förbättring af grundt:s ašer
till ka’ašer, som är nödvändig och kan stödja sig på
Septuaginta. Men denna har därtill ett tillägg, som är lika nödvändigt,
om sammanhanget skall blifva fullt tydligt. Enligt dess text
lyder stället: »Ty det hvarpå människan ser ser Gud icke på;
människan ser på det som är för ögonen, men Herren ser på
hjärtat».
16: 12: Och han (David) var ljuslätt och hade sköna ögon
och ett fagert utseende.
Texten innehåller ett obrukbart ʿim, som vi med BK. bortse
ifrån. Kittel föreslår: ʿelem, yngling. Men mot dess
öfversättning ljuslätt ville vi inlägga en gensaga; ordet i grundtexten
’admoni betyder: röd, rödlätt, rödbrun. »Ljuslätt» för den
med de olika färgerna på judarne i Jerusalem förtrogne på
den tanken, att den vackre ynglingen skulle ha liknat den ljusa
typen bland dessa — hvilken i parentes anmärkt är allt annat
än vacker. Utan tvifvel var David af den andra rödlätta typen,
som ännu i dag har verkligt vackra och friska ansikten att
uppvisa. Kyrkobibelns: »han var brunaktig», 1878 års
proföfversättning: »han var rödlätt», äro båda bättre. — I v. 16
har BK. ändrat grundtexten: »dina tjänare, som stå inför dig»,
till: »sina tjänare, som stå inför dig». Men ändringen är
öfverflödig. Ordagrant lyda orden: »Må nu vår herre säga (befalla),
dina tjänare stå inför dig» = Vår herre behöfver blott säga ett
ord, dina tjänare stå till din tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
