Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nyare homiletisk litteratur.
I. Tre tyska homiletiker.
(Forts.)
Sedan vi sålunda genomgått de problem, som beröra
förkunnelsens allmänna innehåll, komma vi till spörsmålet om
predikans indelning och de särskilda iakttagelser och
grundsatser, som kunna uppställas rörande olika predikoarter. I dessa
frågor är Hering den, som bland ifrågavarande homiletiker
utan jämförelse ger mest. Achelis sysselsätter sig endast
obetydligt med dessa spörsmål. Han indelar predikan — enligt
föredöme från Steinmeyers topik — allt efter de olika grenar af
själslifvet, på hvilka den öfvervägande verkar, i didaktisk
predikan (genus didacticum med finis docendi), viljepredikan
(genus protrepticum med finis movendi) och känslopredikan
(genus epideicticum med finis delectandi). Hvilken af ifrågavarande
arter som skall väljas, beror på en samverkan af predikantens
individualitet, åhörarnes tillstånd och textens sakliga innehåll.
Den teckning A. ger af hvarje art och dess utmärkande
karaktärsdrag är högst summarisk. — Hering åter ger i
samband med sin utredning af predikans ändamål en, såsom vi
redan påpekat, mycket fullständig exposé öfver olika
predikoarter med värdefulla råd och exkurser för hvarje särskildt slag.
Hufvudgrupperna därvid äro, såsom också redan nämnts: 1.
predikningar, som syfta direkt på personlighetens innersta, 2.
predikningar, som vilja verka utåt på det naturligt-sedliga
samfundslifvet, och 3. predikningar, som särskildt syfta på det
kyrkliga samfundet. Till den första gruppen hör — förutom
profetisk predikan i de stora vändpunktstiderna — först
väckelsepredikan, som kan vara antingen omvändelse- eller
helgelsepredikan och såsom hvars bästa representanter anföras
Hofacker, Tholuck och Hoffmann. Såsom en egendomlighet för
väckelsepredikan påpekas, att däri ofta tanken på
rättfärdiggörelsen genom tron tränges i bakgrunden. En sådan
förskjutning inträdde t. ex. hos Johan Arndt, och detta blef ödesdigert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:03:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1907/0301.html
