Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gustaf Lizell: Nyare homiletisk litteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Här behöfver troslifvets hela energi komma fram på samma
gång som en ständigt växande fond af inre erfarenhet, yttre
iakttagelse-förmåga och kunskaper. Däremot betyda maximer
och metodläror mindre, ehuru visst ej heller dessa sakna sin
betydelse, särskildt när de så införlifvats med predikantens
väsen, att de kunna omedvetet verka. Det gäller att ställa
den bibliska texten i omedelbar kontakt med sitt eget inre, att
meditera öfver texten med den frågan i hjärtat; hvilka
särskilda inre upplefvelser beröras däraf och huru befordras de,
på hvilka inre hinder stöta denna texts lärdomar och huru
skola de röjas ur vägen. Med dessa själfbetraktelsens frågor
böra predikantens själasörjarerfarenheter alltjämt kombineras
för att öka synpunkterna och stärka individualiseringen.
Särskildt vid de centrala utsagorna öfver frälsningen, dess
tillägnande och dess principiella följder för det personliga lifvet är det
viktigt, att på detta sätt utgå från den egna erfarenheten för
att ej framställningen skall få prägeln af »christliche
Gemeinplätze». Det är riktigt, att H. på detta sätt betonar det
ytterst personliga, från allt mekaniskt tillvägagående noga
skilda handlingssätt, som kräfves för textens rätta utnyttjande.
Men det är ej tillräckligt. Åtskilliga praktiska sidor af frågan
af det slag, som vi t. ex. finna behandlade hos Pontoppidan och
i Quensels metodlära, hade också bort beröras för att
framställningen skulle varit fullständig. Äfven skillnaden mellan analytisk
och syntetisk predikan är, såsom vi förut påpekat, innerst en
skillnad mellan olika sätt att använda texten och borde därför
likaledes hört hemma i detta sammanhang. Men intet af allt
detta behandlas här annat än i förbigående. — Komma vi sedan
till stoffsökandets andra sida, den fria meditationen, så finna
vi denna hos våra homiletiker i detta sammanhang än mindre
beaktad. Och dock skulle väl här just ha varit rätta platsen
att visa, huru de grundsatser böra vid den enskilda predikans
genesis förverkligas, hvilka i det föregående fastslagits angående
sådana frågor som förkunnelsens erfarenhetsinnehåll, betydelsen
af församlingens troslif och predikantens allmänna ståndpunkt
m. m. dyl. Åtminstone hos Hering hade detta bort komma
tydligare fram än det gör. Achelis har ju principiellt begränsat stoffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
