Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Litteraturanmälan - Heinrici: Die Bergpredigt - Bousset: Die Offenbarung Johannis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan tillmätas betydelse endast för bergspredikans mera
begränsade område, men icke utan vidare för den synoptiska frågan
i hela dess utsträckning. De synoptiska evangelierna förete
dock i öfrigt alltifrån den allmänna uppställningen intill den
enskilda detaljformuleringen så säregna likheter, att den
muntliga i minnet bevarade traditionen ej är tillräcklig som
förklaringsgrund. Ett litterärt förhållande dem emellan, direkt eller
indirekt, är också nu för tiden af de flesta forskare antaget.
F. L.
Wilhelm Bousset: Die Offenbarung Johannis, 6.
Auflage. (Kritisch-exegetischer Kommentar über das Neue
Testament begründet von Heinr. Aug. Wilh. Meyer.)
Göttingen 1906, Vandenhoeck & Ruprecht, IV + 468 sid. Pris
8, bund. 9:60 M.
Med detta band framträder den kända Meyerska
kommentaren i en ny yttre klädnad. Förlagsfirman har nämligen här
företagit den länge öfvervägda öfvergången från antiqua- till
frakturstil. Och det skall från början framhållas, att läsaren
däraf har stor lättnad och fördel, när det gäller att
tillgodagöra sig innehållet.
En annan förändring har förf. till denna del af det stora
kommentarverket företagit, i det han från detaljexegesen
utmönstrat nästan allt, som endast har historiskt värde i
utläggningens historia. I stället har han nu liksom i den näst
föregående upplagan (den 5:te, då han fick på sin lott
bearbetningen af Uppenbarelseboken) i inledningen lämnat en mycket
utförlig, sammanhängande framställning af utläggningens historia
(sid. 49—119), som är i hög grad lärorik och orienterande.
Denna inledning upptager dessutom ett lika instruktivt kapitel
om apokalyptikens stil (sid. 1—19); ett annat handlar om
Uppenbarelsebokens ställning i kanon (sid. 19—34). Det tredje
kapitlet redogör för förf:s uppfattning af bokens uppkomst och
dess upphofsman. Härvid häfdar han den numera inom vissa
kretsar populära åsikten, att den Johannes, som i boken själf
ger sig tillkänna, icke kan vara aposteln, brodern till Jakob
och son af Sebedeus, utan i stället är identisk med presbytern
Johannes, som lefvat och verkat i Mindre Asien.
Uppenbarelseboken anser Bousset ha tillkommit år 93, och anledningen till
dess framträdande finner han, liksom flera före honom, i den
då florerande kejsarkulten.
Samma person vill B. också tillskrifva 2:dra och 3:je
Johannesbrefven, som dock måste ha tillkommit 8—10 år senare
än Uppenbarelseboken. Det 4: de evangeliet (och 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
