Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Emanuel Linderholm: Ur fädernas tros- och tankevärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det gamla talet om djäfvulen, men han går icke så långt som
Luther, utan kan man hos honom i hans skrift, »En nyttig
undervisning» finna de märkliga orden, att man bryter det
första budet icke blott, då man brukar trolldom och svartkonst,
utan ock, »när man vänder djäfvulen och andra människor
till den olycka och motgång oss vederfares och icke tror,
att Gud sänder oss så väl motgång som medgång». Här
står den svenska evangeliska kyrkans store fader öfver själfve
Luther. Men äfven hos oss utgör Olaus Petri ett undantag.
En Laurentius Petri har tydligen i sin postilla reproducerat
Luthers utsagor om djäfvulens makt.
Ur senare svenska teologiska verk och predikningar skulle
det vara lätt att citera volymer af samma art. Men då de
förete en tröttande likhet och enformighet, skall jag blott
anföra något ur biskop Paulinus Gothus’ nyssnämnda synodalaf-
handling från 1629, mest efter den samtida populära
försvenskningen, där det heter:
»Djäfvulen är en exercitatus Physicus(!), som väl vet och
förstår stenars, kryddors, örters — och andra naturliga tings —
kvaliteter, kraft och egenskaper och vet, huru han dem skall applicera
till den och den krankheten och sjukdomen . . . Oss till bättre
underrättelse skall man veta, att djäfvulen vet om tillkommande
ting och sådant förkunnar . . . antingen ex natura rerum, utaf själfva
naturen, eller ock utaf skrifterna och genom Guds uppenbarelse;
först likasom vi människor utaf naturliga orsaker . . . såsom en
stjärnkikare vet tala om solens tillstundande förmörkelse, alltså kan
ock djäfvulen, ja än mycket mer för sin naturs subtilighets skull,
för sin spetsfundighet, utaf lång förfarenhet. Så att där människan
sitter stilla på ett rum och vet intet, hvad det händer på andra
orter, där är djäfvulen såsom en snart flygande fågel på många
åtskilliga tusende orter uti ett huj, uti ett ögonblick, och vet grant
nog hvad som här och där hafves för händer. Ja han vet ock
utaf skriften, han är icke olärd och okunnig på bokstäfverna.»
Äfven den tron uttalas, att Gud själf stundom uppenbarar
honom äfven mycket viktiga tillkommande ting, emedan han
vet, att de ogudaktiga hellre höra djäfvulen än Gud, som talar
i skriften. Det ges för öfrigt tre slags djäflar, nämligen hof-,
kyrko- och husdjäflar, som anstifta ondt i det »världsliga
regementet», i religionen och i »husregementet».
I religionen ställa kyrkodjäflarne till tvist och oenighet mellan
lärare och åhörare m. m. och »inbilla människor fåfänga och
skadeliga drömmar, syner och uppenbarelser.» Husdjäflarne »bullra
och rumora i husen, hissa äkta personer tillsammans i håret» etc.
De »besätta människorna till lif och själ, missbruka deras lemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
