Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Emanuel Linderholm: Ur fädernas tros- och tankevärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunga prof. Ingen, som lärt känna 1600-talets människor i
deras egna tankar och verk, kan neka detta. Att förf. af »Den
stora vreden», knappast har något drag af äkta äldre kristen
tro och personlig fromhet, kan jag därför icke finna riktigt.
De drag, han återgifvit ur den skildrade tidens lif, finnas nog.
Men där fanns dock icke bara vidskepelse, icke bara
djäfvulstro. Det fanns ock gammaldags enkel gudstro. Den var naiv
och rustik och massiv, men detta stod i samband med tidens
ringa kulturella utveckling och massiva uppfattning af det
andliga i allmänhet.
Man ägde ock ett kristligt lifsideal, kanske bäst måladt i
de gamla psalmerna, där vi ock märka vekare toner i de
gamles troslif. På utslitet religiöst gods lefver i verkligheten
hvarken den enskilda människan eller ett helt folk. Allra minst
i sådana pröfningens och hemsökelsens tider, som 1600- och
början af 1700-talets människor fingo genomlefva. Minnas bör
man ock, att det svenska folket för de nya lutherska tros
tankarna fått göra oerhörda offer, och detta betydde dock något,
äfven om det ännu fattades ofantligt mycket i deras förståelse
och personliga tillägnelse. Då man betänker de hårda profven
i dessa tider å ena sidan och å andra den förvånande snabba
uppblomstring, som följde på alla områden efter den stora
ofredens slut, så tvingas man tro, att det hos vårt folk i alla stånd
och klasser på botten fanns icke ringa andlig och sedlig kraft
och sundhet, trots alla gamla vanföreställningar och förvillelser.
Å andra sidan få vi icke bagatellisera de i dessa studier
antydda föreställningarna och deras inflytande på hela lifvet
och icke minst på det religiösa. En ny synpunkt på deras
oerhörda makt öfver sinnena och fasta sammanhang med den
gamla naturförklaringen, vinner man, om man följer dessa
gamla åskådningars upplösning. Det är en tvåhundraårig
historia. Endast tum för tum viker det gamla. Börjad i slutet
af 1600-talet fortgår denna upplösningsprocess under loppet af
1700-talet. Under upplysningstiden brytes tron på den gamla
magien hos de bildade och stadsbefolkningen. Först under
loppet af 1800-talet sker detsamma hos den stora landsbygdens
befolkning. Det är en utomordentligt intressant och viktig
process i den andliga totalutvecklingen, hvilken för det
religiösa lifvets gestaltning medfört de betydelsefullaste resultat
och tvingar till en väsentligen annorlunda ställning till den
moderna naturvetenskapen, än man ofta finner i kristliga
kretsar. Det är dock denna vetenskap, som allena förmått göra
slut på hela den gamla magien, den dämonistiska, liksom den
naturliga. Och den har kunnat det, emedan båda i grunden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
