Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 EMANUEL LINDERHOLM
trots all förening med religionen, hörde mera till naturupp-
fattningen än till religionen, hängde mera samman med en fel-
aktig naturförklaring än med den religiösa tron.
Och naturvetenskapen är det, horn. förtjänsten tillkommer. Den
mäktiga religiösa individualism, som i början af 1700-talet
oemotståndligt bröt fram äfven i vårt land, hade en annan upp-
gift. Hela tiden stod i religionens tecken. Sådan religionen
var, så blef individens religiösa frigörelse i samfundet det första
stora nödvändiga frihetssteget i andligt hänseende. Men fri-
göra från en föråldrad kultur kunde den ej och var ej hel-
ler dess uppgift. Med sund andlig instinkt minskar den
väl den mörka mystiken, men bryta den principiellt kan den
icke. Massor af gammal öfvertro lefver kvar i fast samman-
hang med den gamla naturförklaringen. Till den religiösa be-
frielsen måste därför komma en kulturell, och den kom, som
sagdt, med den nya naturvetenskapens naturförklaring. Det är
här Linné sätter in. Resultatet har redan antydts. Hvilka
tjänster Linnés vetenskap gjort kristendomen, förstår man
kanske något litet, om man betänker, hvad allt som i den gamla
naturförklaringens tid — på grund af det nära sambandet i
alla tider mellan religion och kultur — med nödvändighet hörde
till kristendomen och äfven försvarades i det längsta såsom
omistligt.
Ser man på det hela i detta märkliga förlopp, så kan med
sanning sägas, att vi med hänsyn till naturen erhållit en ny
uppenbarelse, som förvisso är af Gud. Omätliga vinster ha
däraf skördats för det religiösa lifvets sundhet och friskhet.
Oändligt renare kan det lefvas, sedan det ej mer behöfver be-
smittas med djäfvulstrons alla ohyggliga fantasier. Tryggare
är det nu, då vi befriats från fädernas fruktan för en satanisk
makt i naturen och dess företeelser. I den antydda stora to-
talutvecklingen se vi klart några af de linjer, efter hvilka den
religiösa utveckling går, som skiljer ut det oväsentliga från det
väsentliga och i evangelisk kristendom för alltid borde ha
skilt mellan etisk och magisk religiositet. Säkrare än förut se
vi det religiösa lifvets område och uppgifter ligga inom det sed-
ligt personliga lifvets gränser.
Det är ljusare för oss än för våra fäder. Det finnes en me-
ning i släkternas lif, i deras tankar och troskamp. Deras verk
är icke förgäfves. Det ges en vinst af deras gärning. Och
efter oss blir det ljusare, skall sanningen lysa klarare i alla
afseenden. Den gyllene tiden har icke varit. Den ligger fram-
manför. Det är en stor tröst och en rätt gudstjänst att så
tänka, men det är irreligiöst och okristligt att tänka annorlunda.
Emanuel Linderholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
