Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteraturanmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buchhandlung). Äfven teologerna ha gripits af rörelsen. De bekanta
Jenaprofessorerna Baentsch och Staerk ha nyligen öfvergått,
Benzinger sysslar f. n. med att omarbeta sin »Hebräische
Archäologie» i panbabylonistisk riktning. Bland de »omvända»
märkas vidare v. Oretti, E. Sellin, J. Lepsius, W. Erbt och
på sistone äfven Oettli. I »Theologisches Litteraturblatt» (1907,
n:o 19, s, 218 f.) talas redan stora ord om »den Wellhausenska
skolans nederlag öfver hela linien» om ock med uttryckligt
framhållande af, att skolans rent litteraturkritiska arbete naturligtvis
icke faller med dess förlegade historiekonstruktion. »Die jüngsten
Kämpfer wider den Panbabylonismus» — F. Küchler, H.
Gressman o. a. — ha knappast haft lyckan med sig. Gunkel, som
också tagit till orda i saken (»Christliche Welt» 1907, n:o 5)
är oangenämt berörd af Wincklers samarbete med en »positiv»
teolog (Jeremias) och klandrar honom för, att han vid ett par
tillfällen publicerat orienterande uppsatser i »ortodoxa»
tidskrifter. Fallet är typiskt för »das geistige Versagen einer sich
als herrschende fühlenden wissenschaftlichen Richtung».
Den »liberala» teologien har f. n. åtagit sig att, som det
så vackert heter, försvara den bibliska religionsutvecklingens
själfständighet och egenart. Skada blott, att de bibliska
skrifterna själfva knappast göra anspråk på den isolerade ställning,
som de nya »bibelförsvararna» vilja vindicera åt dem! Hela
det här åsyftade föreställningssättet bottnar i en viss
västerländsk öfverskattning af de moderna samfärdsmedlens betydelse,
hvilken ej håller streck för en allsidig historisk betraktelse.
Här i Sverige, där de nya uppslagen allt för ofta få ligga till
sig mer än de kunde behöfva, få vi förmodligen dragas med
nämnda fördom ganska länge. Det stora flertalet skall sannolikt
besegra ett möjligen uppdykande tvifvel med det föregifna
axiomet att vandringsteorien »får först tillgripas, när alla försök
att förklara en religion eller kultur ur inhemska förutsättningar
strandat». Det kan ej betonas nog energiskt, att en dylik sats
ingalunda är något axiom.
J. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
