- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Tjugusjunde årgången. 1910 /
115

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28: 10—22 115

en intressant och lärorik inblick i den israelitiska religionens
utveckling. Då berättelsen skrifves, eller för de båda källskrifterna J och
E, är Gud (Elohim) eller Jahve tydligen icke en Gud, som är
bunden vid tid och rum. Äfven om han har sina särskilda orter, där
han framför allt är nära, såsom han senare var i Jerusalem, så är
han dock öfverallt och med de sina, bevarar en Abraham och Isak
i söder och vill nu äfven vara med Jakob på hans resa, t. o. m.
då han står i begrepp att för en tid lämna Kanaans land. Men på
samma gång få vi blicka in i ett annat lägre betraktelsesätt, enligt
hvilket Gud är bunden vid vissa orter. Jakob öfverraskas enligt
såväl J:s som E:s framställning af hvad han sett eller hört i
drömmen och enligt E känner han t. o. m. en helig rysning öfver att
ha varit Gud så nära (v. 16, 17). För denna lägre åskådning är
Gud alltså ett slags numen loci, en lokalgud. Än mer —
gudomligheten, med hvilken Jakob kommit i så nära beröring, har enligt
v. 18 och 22 stått i ett intimt sammanhang med stenen: det är på
den han gifvit Jakob sin uppenbarelse i drömmen och därför skall just
denna sten vördas som ett Guds hus. Här skymta vi den svaga
resten af ett religiöst betraktelsesätt, som var vanligt ibland Israels
grannar och som ännu en tid fortlefde, mer eller mindre modifieradt,
i bruket att uppresa stenpelare {massehöt) vid sidan af offeraltaret
på hvarje höjd (&ämä), där ett altare fanns. Men berättelsen har
uppflyttat denna lägre föreställning, så att stenen (massebä) snarare
blir en minnessten till Guds ära, hans som genom sin uppenbarelse
för Jakob i drömmen visat, att han icke är bundeiV vid några vissa
rum utan mäktig att bevara Jakob äfven utanför Kanaans land.

Underligt må det väl synas oss, att Jakob, som flyr undan
straffet för sitt bedrägliga handlingssätt mot sin broder, genast mötes
af Gud med löfte om nådigt beskydd under resan. Detta visar att
vi här, lika litet som annorstädes i patriarkhistorien, ha att göra
med en verklig biografi. För att lörstå denna historia gäller det
att komma ihåg, att Jakob är representant för det af Gud, trots
allt, välsignade Israel, och att berättelsen icke så mycket går ut på
att fira honom personligen som fastmer att gifva en förklaring till
uppkomsten af Betels helgedom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 04:00:04 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibelfor/1910/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free