Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 SÅMQEL GABRIELSSON
kyrka någon närmare uppmärksamhet. I alla händelser är biskop
Wordsworths nu utkomna bok helt säkert den första mera grundliga
framställning i ämnet på främmande språk. Förf. beklagar
någonstädes vår isolerade ställning. Förebråelsen är nog riktig i den
meningen, att vi icke gjort, hvad vi kunnat och bort i gångna
tider för att vara med till gagn i den mellankyrkliga samfärdseln,
hvarvid vårt språk och våra mycket begränsade litterära
förhållanden varit hinder, som man måste räkna med. Däremot torde det
icke kunna rättvisligen sägas om oss, att vår andliga isolering varit
beroende af någon dogmatisk eller kyrkopolitisk exklusivitet, såsom
fallet varit med den anatoliska och den romerska kyrkan. Äfven
den anglikanska har — trots sina oändligt lifligare förbindelser med
hela världen — stundom gjort gällande anspråk, som kommit Canon
Henson vid Westminster Abbey att tala om sitt hemlands kyrka
såsom »den mest isolerade kyrkan i kristenheten». Vi äro sålunda
för ingen del de enda, som isolera sig, och vårt hjärtliga förhållande
till världens omkring 70 millioner lutheraner försätter oss i en
andlig gemenskap, som icke får förbises. Det hindrar emellertid icke,
att vår afstängdhet från andra kyrkokretsar röjer ett själfviskt,
trångt och trögt väsende hos oss, hvilket vi böra öppet erkänna
och motarbeta. Yi befinna oss visserligen dock på marsch. Den
svenska teologien har under de sista tio åren ägnat betydligt större
uppmärksamhet än förr åt både reformert och katolskt kyrkolif.
Till ett sådant oförtrutet nit för den kristliga bildningens
främjan lockar och sporrar på ett egendomligt sätt det
utomordentliga arbete från anglikanskt håll, som här föreligger. Den lärde
biskopen af Salisbury — utan gensägelse den engelska kyrkans
kunskapsrikaste prelat, af en svensk kyrkoman kallad: de nye Beda
Venerabilis — deltog som bekänt såsom en af sin kyrkas betrodde
män med uppdrag från ärkebiskopen af Canterbury i de
minnesvärda Upsala-förhandlingarna i sept. 1909. Efter hemkomsten till
England drefs han at sin mångfrestande studiehåg och ämnets
betydelse för de andliga endräktsträfvanden, som varit ett af hans
lifs stora intressen, att fördjupa sig i den svenska kyrkans historia.
Med en lärdomsflit och grundlighet, som verkar fullkomligt
imponerande, har han arbetat sig igenom sitt vidlyftiga och invecklade
ämne. Geijer och Fryxell, Reuterdahl och Cornelius, Lundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
