Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HISTOKISKA SITUATIONENS BETYDELSE ETC. 59
historiska situationen haft för profeternas utsagor, men än
mer därpå att man förbisett dessas etiska grundkaraktär
hos de stora profeterna: de lade alltid rättfärdighetens
måttstock på historien. Det är först genom denna
insikt, som vi kunna förstå, hvad profeterna läste ut
ur den.
Denna skillnad visar sig allra starkast, om vi betrakta
sådana ställen, där de så att säga haft en gemensam
utgångspunkt med de falska profeterna. Utgångspunkten för
alla dessa lyckoprofeter var utkorelsetanken: Gud är
Israels Gud, därför skall han rädda folket från alla dess
fiender. Denna tanke var fast rotad i folket, det var den,
som — vunnen som den var under väldiga historiska
skic-kelser — gaf Israels religion dess särprägel. Äfven
profeterna betraktade denna tanke som själfklar; men högre än
den satte de den etiska synpunkten: Gad är rättfärdig.
Då Arnös ropar ut öfver folket: "Ve eder, som
åstun-den Herrens dag! Hvad viljen I med Herrens dag? Den
är mörker och icke ljus" (Åm. 5: 18), "Eder allena
bland alla släkten på jorden har jag särskildt låtit mig
vårda om —, därför skall jag ock hemsöka på Eder alla
Edra missgärningar", så tager han just upp utsagor, som
dessa ’falska’ profeter fällt, men i det han utgår från
samma förutsättningar som de, menar han sig vara tvungen
att ur dem draga alldeles motsatt slutsats. Och hvarför?
Därför att för honom historiens lefvande Gud också
med nödvändighet är rättfärdighetens Gud. Denna
tanke se vi stå såsom ett axiom för alla profeterna; den är
nyckeln till deras betraktelsesätt af historien. "Eftersom
Damaskus har trefaldt förbrutit sig, ja fyrfaldt, skall jag
icke rygga mitt beslut . . . därför skall jag sända en eld
mot Hasaels hus . . . och jag skall bryta sönder Damaskus’
bommar", ungefär så låter den ständigt återkommande re^
frängen i första delen af Arnös profetia, och i sitt inre
hafva säkert profetens åhörare — vi måste tänka oss dessa
profetior talade inför folket, som kände alla dessa
tilldragelser, som det här syftas på — gifvit honom rätt, men då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>