Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRKEBISKOP EKMAN SÅSOM TEOLOGISK FÖRFATTARE 271
de redan hädangångna Kristi trogna vittnen deltaga i
regeringen öfver världen" (naturligen med bevarande af sin
öfvervärldsliga ställning). Hit hänför E. Matt. 19: 28 (hvad
som där säges om apostlarnas härlighetsställning "i den
nya födelsen" eller världsförnyelsen), äfvensom Uppb. 20:
4—6 ("den första uppståndelsen"). Hvad Paulus säger om
detta ämne i 1 Tess. 4: 16 f. och 1 Kor. 15: 23, 52 anser
E. vara ett kort sammandrag, däri skildras tilldragelser,
som torde höra till olika perioder af Guds rikes fulländning.
"Dess upprättande är utan tvifvel att tänka som fortgående
steg för steg."
4) Såsom en sannolikhet antager E., "att det nu i sin
helhet till Kristus omvända Israel åter får den framstående
plats i Guds rike, hvilken det från början haft" (Rom.
11: 15). Mot slutet af denna mycket tilltalande
framställning har E. dessa tänkvärda ord: "Människohistorien
kräfver en sådan slututveckling, såvida all ädel trängtan, möda
och strid, om hvilka hon bär vittne, skola bära sin skörd
äfven på samma jord, på hvilken såningen skett, och såvida
det goda, som påbörjats, någonsin på jorden skall blifva
annat än någonting i alla afseenden halft och ofullbordadt".
— — Måtte den svenska kyrkan taga vara på detta
märkliga men högst ovanliga uttalande från en af dess
ärkebiskopar.
Man skulle nu visserligen kunna invända, att denna E:s
uppfattning af en Kristi rikes fulländning redan på denna
jorden kommer i en allvarsam motsägelse med den
Augs-burgiska bekännelsens 17:de artikel. Men det bör härvid
noga uppmärksammas, att nämnda artikel är föranledd af
den vrångbild af en sådan "riksfulländning", som uppträdde
i Vederdöparnas vanvettiga tilltag, och är vänd emot hvarje
form af en sådan vrångbild. Men i själfva verket är
därmed rum lämnadt för en renare och sannt biblisk
uppfattning af samma ämne och som håller sig inom behöriga
gränser. Äfven härvid gäller det, såsom i många andra fall,
att förstå bekännelse-skrifterna efter anden, icke efter bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
