Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
HJALMAR HOLMQUIST
uppgifter voro försvunna. Ett nytt arbetsfält skymtade
visserligen genom den nu nytillkomna prelaturen
penitenti-arien, som skulle handhafva den omändrade kyrkotukten
till folkets evangeliska fostran i religiöst och sedligt
afseende. Men detta ensamt mäktade ej hindra
upplösningsprocessen. Ärkebiskop Laurentius Petri tog steget fullt ut
och utplånade fullständigt hela kapitelinstitutionen i sitt
stora kyrkolagförslag af år 1561 (utgifvet af O. Ahnfelt
1893), som ock tyckes ha efterlefts under Erik XIV:s
regering.
Med Johan III kom emellertid det från Melanchton
och England inspirerade starka intresset för gamla
kyrkliga former. Arkebiskopen fick kompromissa. I Sveriges
första protestantiska kyrkoordning af 1571 återupprättades
och tillökades de gamla prælaturerna; vid hvar domkyrka
skulle sitta sju personer: biskop, prost, kyrkoherde,
skolmästare, leetor theologiæ, pænitentiarie och syssloman.
Däremot gjordes af dessa icke någon kapitelinstitution eller
gafs dem någon stiftstyrande uppgift. När Laurentius Petri
var död och Johan III kände sig säker i sadeln, tog han
steget fullt ut; genom Nova Ordinantia 1575
återupprättades domkapitlen i Sverige som stiftstyrelse bredvid biskopen,
och nu som utpräglade prelaturkapitel, i det både dekan
och archidiakon återinfördes och kapitlet fick väsentligen
kultiska uppgifter. Johan III:s ordning blef aldrig fullt
genomförd; flerestädes tillkallades vid viktigare
stiftsangelägenheter åtskilliga landtpräster och skollärare, och
kapitlet tenderade att bli ett sorts prästmötesutskott eller trots
Johan III åter försvinna; i Stockholm bildades af några
präster och skolmästaren kring pastor urbis som
ärkebiskopens suflfragan begynnelsen till Stockholms stads kapitel.
Under den liturgiska stridens hårda tid visade det sig
emellertid, att den ännu vacklande kapitelinstitutionen kunde
vara af ovärderligt gagn i försvaret för lutherdomen; så
framträdde i prästerskapets postulater vid Uppsala möte
1593 domkapitlen som en fast kyrkoinstitution, en kollegial
myndighet vid biskopens sida som stiftstyrelse och andlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
