Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 LITTEEATÜKANMÄLAN
lifvet, framför allt i yttre afseende, både hemma och vid
fron-terna. Kyrkobesöken ökas, lifvet blir strängare och allvarligare.
Pliktmedvetandet stegras under inflytande af mäktiga händelser
och det egna landets fara, och egoism och njutningslystnad
trängas tillbaka. Samhörigheten inom landet blir större, det sociala
ansvaret tages mer på allvar. Om detta också ej är religion, så
är det dock en brygga öfver dit. Kristendomen står framför
allt i den manliga pliktuppfyllelsens tecken; bönen gäller kraft
att härda ut. Offret blir på helt annat sätt lefvande än förut
—- mer än nåd och försoning. Det är klart, att konfessionella
och vetenskapliga skiljaktigheter skola få mycket mindre
utrymme än under freden.
Men hur starkt detta intryck än är, så är det dock blott
ena sidan af saken. Den stora folkväckelsen är det nog ej än,
det inser man både i Tyskland och England. Det stora
profvet kommer först senare, när dödsfaran en gång är öfver. Om
det ock bedes mer, så är dock mångens bön dikterad endast af
dödsfruktan, och mångens tro är fatalism, väckt under känslan
af egen hjälplöshet inför de elementära makternas raseri.
Mångens fromhet upphör med tjänsten i främsta stridslinjen; med
hvilan vaknar njutningslystnaden till fördubblad styrka. Och
frestelser och moralisk förödelse följa alltid kriget åt: råhet,
brutal ondska — i njutning och förstörelse, vidskepelse,
nationellt hat mot »barbarer» eller »krämare» o. s. v. För den
stora folkväckelsen och framför allt dess kyrkliga karaktär får
man ännu sätta ett frågetecken.
Man kan vänta att finna en relativt tuktad form på de svar,
som afgetts af personer inom de tillfrågade kategorierna. Både på
tyskt och engelskt håll har man nog gjort hvad man kunnat
för att förstå motståndarne som människor, utan att uppge
tron på det egna landets rätt och segerkraft, ehuru man
naturligtvis har nog med tadel mot fienden: Tysklands hat, Englands
okunnighet och själftillräcklighet och framför allt sprängandet
af den kristna missionen. En särskild karaktär ha de franska
svaren — i öfverensstämmelse med hvad vi förut fått veta om
Frankrike under kriget. Där ser man ej ens ett försök att
förstå motståndaren, ja, man talar nästan om en ny religion
för de allierade, hatet och kampen mot Tyskland (jfr sid. 58);
å ena sidan idel ljus, å andra idel mörker. En viktig och för
oss föga glädjande iakttagelse är, att det framför allt är den
katolska fromheten, som stärkts under kriget, medan
protestantismen går tillbaka äfven i gamla hugenottbygder. »Det
franska medvetandet — — — sammanfaller med det katolska
medvetandet» (Paul Sabatier å sid. 64). Jämför härmed Troeltsch’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
